Hederskultur är ett politiskt korrekt uttryck för skammens kultur.
Skitstövlarna som förtrycker döttrar, systrar och hustrur har ingen heder!
De har bara skam över att inte kunna kontrollera de kvinnor/flickor som de anser sig äga.
Samhället ska inte visa förståelse för de kulturella träsktrollsbeteenden som folket hos Feministiskt initiativ, V och Mp mörkar.
Samhället ska döma skamsvinen hårt och skoningslöst!
Nitton år efter mordet på Fadime Şahindal fortsätter hedersvåldet att skörda offer i Sverige och runt om i världen. I år skulle Fadime ha fyllt 46 år. Före sin död hade Fadime bland annat talat i riksdagen och i medierna och förde en då ganska okänd kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den 21 januari 2002 blev hon skjuten till döds av sin pappa utanför familjens hem.
Årligen under januari arrangeras Fadimedagarna av föreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, med syftet att sprida kunskap om hedersvåld och förtryck – men även sätta press på makthavare. I år håller bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch tal.
Pela Atroshi och Fadime Şahindal är Sveriges mest kända och uppmärksammade offer för hedersmord, och organisationen som bär deras namn vänder sig till flickor, kvinnor och unga män som är utsatta för, eller berörda av, hedersrelaterat våld i Sverige.
Temat för Fadimedagarna i år är ”Hedersvåldet lever. Myndigheter sviker”, för att uppmärksamma att utsatta som söker stöd hos myndigheter inte får den hjälp de har rätt till, säger Omar Makram som är sakkunnig på GAPF:
– Vi vill belysa på vilket sätt myndigheterna sviker dem som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, vilka problem och brister som finns, och framförallt titta på hur man kan förändra och åtgärda det på ett konstruktivt och konkret sätt, säger han.
Under Fadimedagarna deltar politiker och hundratals organisationer. Men hedersförtrycket har inte alltid tagits på stort allvar i Sverige.
I en debattartikel i Dagens Nyheter år 2000, undertecknad av dåvarande integrationsministern Mona Sahlin och ministerkollegan Margareta Winberg, hävdade de båda att det inte förekom något hedersvåld eller några hedersmord i Sverige. De skrev bland annat:
Det finns ingen statistik som säger oss att våldet mot de unga kvinnorna är kulturellt betingat. Det handlar i stället om mäns våld mot kvinnor.
Senare har Mona Sahlin tagit tillbaka sin ståndpunkt. I en intervju i DN den 1 februari 2018 ångrade hon djupt att hon hade förnekat hederskulturen.
”Jag var en del av maktens tystnadskultur. Makten lyssnade mer på männen än på kvinnorna. Jag ångrar djupt att jag inte tidigare såg hur unga flickor och kvinnor blev offer för hedersförtryck och hedersvåld”, sade hon i DN-artikeln.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, som är en av de politiker som talar under Fadimedagarna, anser att politiker inte tagit hedersproblematiken på allvar och att det inte är något att förvånas över.
– Jag tror att man har varit väldigt rädd för att bli anklagad för rasism och i stället så har man svikit dem som behövde den svenska generositeten, den svenska fristaden, som mest.
30 år gamla Hedlandsmordet
I sitt tal under Fadimegalan kommer Ebba Busch att lyfta en händelse på 80-talet då ett par hittades mördade i naturreservatet Hedlandet, några mil söder om Eskilstuna, 1986.
Ibrahim och Bafreen var båda kurder från Irak och hade lärt känna varandra i Eskilstuna. Den 29 maj 1986 hittades paret mördat, bara månader efter sitt bröllop. Kvinnans släktingar påstod att mannen hade varit politiskt aktiv i Irak och att det kunde vara motivet. Omkring 150 svenskar och kurder samlades på begravningen och i täten bars en banderoll med texten: ”Stoppa terrorn mot det kurdiska folket”.
2002 började polisen arbeta med fallet igen efter flera tips. Spåren i polisutredningen har hela tiden pekat mot gärningsmän som är närstående till kvinnan och i dag tyder mycket på att kvinnans familj begick brottet.
– Säpo var inkopplat och utredde det då som en terrorhandling. Man hade då så svårt att förstå att man kunde utsätta någon i sin egen familj för det här, för att man ”vanärade familjen”, säger Ebba Busch.
”Sverige ska bli ett land där det är svårt att utöva hedersförtryck”
GAPF:s grundare Sara Mohammed var en av dem som uppmärksammade problematiken med hederskultur redan på 2000-talet då hon startade föreningen.
GAPF:s grundare Sara Mohammed var en av dem som uppmärksammade problematiken med hederskultur redan på 2000-talet då hon startade föreningen. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.
Hon har sitt ursprung i södra Kurdistan och under uppväxten blev hon själv utsatt för hedersvåld och förtryck. Vid 17 års ålder lämnade hon sin familj sedan hennes bror, som försökt få henne bortgift, misshandlat och dödshotat henne. 1993 kom hon till Sverige som politisk flykting.
Ebba Busch har tidigare år hållit tal under Fadimedagarna. Hon menar att Sverige fortfarande har en lång resa att göra.
– Min önskan är att Sverige ska bli ett land som har ett rykte om sig att det är svårt att utöva hedersförtryck här och där har vi fortfarande en lång bit kvar tills vi når det målet, säger Ebba Busch.
Vilka myndigheter behöver göra mer?
– Dels vill vi ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hedersförtryckets omfattning. Sedan är det socialtjänst, skola och polis som vi vill ska öka kunskapen om hedersförtryck. Vi vill också göra vissa förändringar i möjligheterna att bryta sekretess, att kunna larma andra delar av Myndighetssverige.
Kristdemokraterna vill införa en ”Forced marriage unit” enligt brittisk modell, som ska arbeta med att hämta hem flickor som har blivit bortförda och utsatta för tvångsäktenskap utomlands. Ebba Busch tycker att det fortfarande är alldeles för lätt att hedersförtrycka någon och komma undan med det.
– Det gör att vi får ett rykte om oss att i Sverige är det möjligt att utöva hedersförtryck, säger hon.
Vilka lagskärpningar vill du se på hedersområdet?
– Vi vill bland annat särreglera hedersbrott i lagstiftningen för att tydligare markera problemets storlek och utifrån det också kunna sätta in nödvändiga åtgärder, säger Ebba Busch och tillägger:
– En stor anledning till att Sverige inte kommit längre än vad vi har när det kommer till hedersförtryck är att vi har en feminism, inte minst inom socialdemokratin, som vägrat göra åtskillnad på hedersförtryckets särart och våld och förtyck som utövas mot kvinnor i stort. Feminister i Sverige förnekade under lång tid hela hedersförtryckets särart, jämfört med övrigt våld och förtryck som kvinnor utsätts för. Så hedersförtrycket fick breda ut sig och slå rot i Sverige.
Man uppskattar att det är ungefär 240 000 unga som kan vara utsatta för hedersförtryck i Sverige, alltså var tredje ung som är född utomlands eller som har två föräldrar som är födda utomlands, visar en kartläggning från 2017.
– Och det är otroligt många människor. Kunskapen har varit låg hos våra myndigheter och resurserna för de här brotten har varit alldeles för små. Då hamnar vi i en negativ spiral, för då sänds också signaler till hela övriga samhället och övriga omvärlden att det är möjligt att utsätta en annan människa för hedersförtryck och komma undan med det. Vi måste sätta hårt mot hårt och ställa oss på brottsoffrets sida, säger Ebba Busch.
Svårt att mäta omfattningen
Socialstyrelsen fick alltså 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige. Men någon ny kartläggning över hur många kvinnor och män som utsätts för hedersförtryck har inte gjorts sedan dess.
– Det är en viktig del som vi trycker på nu, att kartlägga hedersförtryckets omfattning, säger Ebba Busch.
”Har man inte koll på problemet, då kan man heller inte lösa det”
– Vi behöver ha uppdaterad och korrekt information om hur det ser ut, för det här har ju eskalerat under lång tid. Det måste Socialdemokraterna, framför allt, svara för, vad det är som har gjort att man inte har valt att gå på tidigare med en ny kartläggning. Har man inte koll på problemet, då kan man heller inte lösa det, säger hon och tillägger:
– Det är det som har varit socialdemokratins problem i mötet med hedersförtryck, att man har trott att det går att utbilda sig förbi – alltså så länge människor får gå i skola, så länge människor ges chans att få ett jobb, så kommer man att sluta med hedersförtryck.
– Men det är ju bara att titta på Fadimes pappa, till exempel. Han var väl etablerad i det svenska samhället, var inte ekonomiskt eller socialt utsatt, men han var helt enkelt inte värderingsmässigt integrerad. Det här blir då resultatet, säger Ebba Busch.
Av alla kvinnor som mördades 2016 var en tredjedel, sex av 18, hedersrelaterade, enligt statistik från 2017. Men mörkertalet är stort, enligt Omar Makram, som är sakkunnig hos GAPF:
– Förhoppningsvis får vi en bättre bild när hedersbrott får en egen brottsrubricering, men även då kommer vi inte att ha hela bilden.
Hårdare straff och egen brottsrubricering föreslås
Från den 1 juli 2020 har en ny, särskild straffskärpningsgrund för hedersrelaterade brott införts i Sverige. Om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta heder ska det ses som en försvårande omständighet när straffet ska bestämmas. Det är motivet som avgör om ett brott ska anses vara hedersrelaterat, inte typen av brott.
Riksåklagaren har även, på uppdrag av regeringen, föreslagit att det införs en egen brottsrubricering för hedersrelaterade gärningar. Förslaget är just nu ute på remiss och har mött blandade reaktioner bland remissinstanserna. Advokatsamfundet är positivt inställt till riksåklagarens förslag, medan Svea hovrätt riktar skarp kritik mot delar av det.
Svea hovrätt skriver att man har ”förståelse för behovet av att i lagstiftningen markera allvaret i den typ av brottslighet som utredningen beskriver”, men konstaterar att en stor del av brottsligheten som kan komma att bedömas som hedersbrott redan omfattas av de befintliga fridskränkningsbrotten. Hovrätten ifrågasätter huruvida införandet av ett särskilt hedersbrott kan komma att fylla annat än en symbolisk funktion.
”Myndigheter måste ha ett offerperspektiv”
GAPF:s sakkunnige Omar Makram tycker att det finns stora brister i kunskap och förståelse kring hederskultur, och mekanismerna bakom hedersvåld och förtyck.
– Även om vi får nya skärpta lagar, vilket GAPF har drivit länge, finns det mycket mer att göra.
Han berättar att GAPF har tagit fram 64 förslag på åtgärder inom elva områden för att motverka hedersvåld och förtyck i Sverige.
– Okunskap leder till osäkerhet när man bemöter hedersutsatta som söker hjälp, och ofta leder det till en ökad hotbild och en värre livssituation för dem, säger han.
Omar tror till exempel att socialtjänsten kan utsätta den drabbade personen för fara genom att försöka föra samman familjen, som ofta utgör själva hotet. I stället behöver man fokusera på offret, menar han.
– Det finns också personal inom olika myndigheter som bär på problematiska värderingar, som kan vara relativisering av problemet eller personal som själva lever efter hedersnormer, säger han.
Vad kan myndigheterna förbättra?
– Kunskapen måste öka och då blir utbildning om hedersrelaterat våld för personal inom olika myndigheter nödvändig. Det är också viktigt att utveckla effektiva rutiner och handlingsplaner för att bemöta sådant våld. Dessutom är det viktigt att säkerställa att all personal står för de grundläggande värderingar som vårt samhälle bygger på.
”En missriktad välvilja”
Ebba Busch menar att kunskapen om hedersproblematiken har blivit betydligt bättre de senaste decennierna, men Sverige har fortfarande inte kommit tillräckligt långt.
– Och det beror på en missriktad välvilja att vara öppen och tolerant. I stället har man välkomnat och tillåtit intolerans att slå rot, med det här förtrycket att begränsa människors frihet och möjlighet att ta del av Sverige som alla vi andra, säger hon.
Vad tror du att en ung tjej som lever under hedersförtryck vill ha för stöd?
– Framför allt skulle jag vilja att när man slår på tv:n skulle man se makthavare som tar det här på allvar och inte blundar för det här svåra problemet. Och att man ser och känner att det finns makthavare som står på ens sida och slåss för en.
– I vardagen behöver vi möjliggöra för lärare, socialsekreterare och polis som man möter att kunna läsa av den situation offret är i och ge hjälp som räddar liv, säger Ebba Busch.
TEXT: Sara Choghrich
Bulletin har sökt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för en intervju men han har avböjt, meddelar hans presssekreterare.
Nitton år efter mordet på Fadime Şahindal fortsätter hedersvåldet att skörda offer i Sverige och runt om i världen. I år skulle Fadime ha fyllt 46 år. Före sin död hade Fadime bland annat talat i riksdagen och i medierna och förde en då ganska okänd kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den 21 januari 2002 blev hon skjuten till döds av sin pappa utanför familjens hem.
Årligen under januari arrangeras Fadimedagarna av föreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, med syftet att sprida kunskap om hedersvåld och förtryck – men även sätta press på makthavare. I år håller bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch tal.
Pela Atroshi och Fadime Şahindal är Sveriges mest kända och uppmärksammade offer för hedersmord, och organisationen som bär deras namn vänder sig till flickor, kvinnor och unga män som är utsatta för, eller berörda av, hedersrelaterat våld i Sverige.
Temat för Fadimedagarna i år är ”Hedersvåldet lever. Myndigheter sviker”, för att uppmärksamma att utsatta som söker stöd hos myndigheter inte får den hjälp de har rätt till, säger Omar Makram som är sakkunnig på GAPF:
– Vi vill belysa på vilket sätt myndigheterna sviker dem som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, vilka problem och brister som finns, och framförallt titta på hur man kan förändra och åtgärda det på ett konstruktivt och konkret sätt, säger han.
Under Fadimedagarna deltar politiker och hundratals organisationer. Men hedersförtrycket har inte alltid tagits på stort allvar i Sverige.
I en debattartikel i Dagens Nyheter år 2000, undertecknad av dåvarande integrationsministern Mona Sahlin och ministerkollegan Margareta Winberg, hävdade de båda att det inte förekom något hedersvåld eller några hedersmord i Sverige. De skrev bland annat:
Det finns ingen statistik som säger oss att våldet mot de unga kvinnorna är kulturellt betingat. Det handlar i stället om mäns våld mot kvinnor.
Senare har Mona Sahlin tagit tillbaka sin ståndpunkt. I en intervju i DN den 1 februari 2018 ångrade hon djupt att hon hade förnekat hederskulturen.
”Jag var en del av maktens tystnadskultur. Makten lyssnade mer på männen än på kvinnorna. Jag ångrar djupt att jag inte tidigare såg hur unga flickor och kvinnor blev offer för hedersförtryck och hedersvåld”, sade hon i DN-artikeln.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, som är en av de politiker som talar under Fadimedagarna, anser att politiker inte tagit hedersproblematiken på allvar och att det inte är något att förvånas över.
– Jag tror att man har varit väldigt rädd för att bli anklagad för rasism och i stället så har man svikit dem som behövde den svenska generositeten, den svenska fristaden, som mest.
30 år gamla Hedlandsmordet
I sitt tal under Fadimegalan kommer Ebba Busch att lyfta en händelse på 80-talet då ett par hittades mördade i naturreservatet Hedlandet, några mil söder om Eskilstuna, 1986.
Ibrahim och Bafreen var båda kurder från Irak och hade lärt känna varandra i Eskilstuna. Den 29 maj 1986 hittades paret mördat, bara månader efter sitt bröllop. Kvinnans släktingar påstod att mannen hade varit politiskt aktiv i Irak och att det kunde vara motivet. Omkring 150 svenskar och kurder samlades på begravningen och i täten bars en banderoll med texten: ”Stoppa terrorn mot det kurdiska folket”.
2002 började polisen arbeta med fallet igen efter flera tips. Spåren i polisutredningen har hela tiden pekat mot gärningsmän som är närstående till kvinnan och i dag tyder mycket på att kvinnans familj begick brottet.
– Säpo var inkopplat och utredde det då som en terrorhandling. Man hade då så svårt att förstå att man kunde utsätta någon i sin egen familj för det här, för att man ”vanärade familjen”, säger Ebba Busch.
”Sverige ska bli ett land där det är svårt att utöva hedersförtryck”
GAPF:s grundare Sara Mohammed var en av dem som uppmärksammade problematiken med hederskultur redan på 2000-talet då hon startade föreningen.
GAPF:s grundare Sara Mohammed var en av dem som uppmärksammade problematiken med hederskultur redan på 2000-talet då hon startade föreningen. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.
Hon har sitt ursprung i södra Kurdistan och under uppväxten blev hon själv utsatt för hedersvåld och förtryck. Vid 17 års ålder lämnade hon sin familj sedan hennes bror, som försökt få henne bortgift, misshandlat och dödshotat henne. 1993 kom hon till Sverige som politisk flykting.
Ebba Busch har tidigare år hållit tal under Fadimedagarna. Hon menar att Sverige fortfarande har en lång resa att göra.
– Min önskan är att Sverige ska bli ett land som har ett rykte om sig att det är svårt att utöva hedersförtryck här och där har vi fortfarande en lång bit kvar tills vi når det målet, säger Ebba Busch.
Vilka myndigheter behöver göra mer?
– Dels vill vi ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hedersförtryckets omfattning. Sedan är det socialtjänst, skola och polis som vi vill ska öka kunskapen om hedersförtryck. Vi vill också göra vissa förändringar i möjligheterna att bryta sekretess, att kunna larma andra delar av Myndighetssverige.
Kristdemokraterna vill införa en ”Forced marriage unit” enligt brittisk modell, som ska arbeta med att hämta hem flickor som har blivit bortförda och utsatta för tvångsäktenskap utomlands. Ebba Busch tycker att det fortfarande är alldeles för lätt att hedersförtrycka någon och komma undan med det.
– Det gör att vi får ett rykte om oss att i Sverige är det möjligt att utöva hedersförtryck, säger hon.
Vilka lagskärpningar vill du se på hedersområdet?
– Vi vill bland annat särreglera hedersbrott i lagstiftningen för att tydligare markera problemets storlek och utifrån det också kunna sätta in nödvändiga åtgärder, säger Ebba Busch och tillägger:
– En stor anledning till att Sverige inte kommit längre än vad vi har när det kommer till hedersförtryck är att vi har en feminism, inte minst inom socialdemokratin, som vägrat göra åtskillnad på hedersförtryckets särart och våld och förtyck som utövas mot kvinnor i stort. Feminister i Sverige förnekade under lång tid hela hedersförtryckets särart, jämfört med övrigt våld och förtryck som kvinnor utsätts för. Så hedersförtrycket fick breda ut sig och slå rot i Sverige.
Man uppskattar att det är ungefär 240 000 unga som kan vara utsatta för hedersförtryck i Sverige, alltså var tredje ung som är född utomlands eller som har två föräldrar som är födda utomlands, visar en kartläggning från 2017.
– Och det är otroligt många människor. Kunskapen har varit låg hos våra myndigheter och resurserna för de här brotten har varit alldeles för små. Då hamnar vi i en negativ spiral, för då sänds också signaler till hela övriga samhället och övriga omvärlden att det är möjligt att utsätta en annan människa för hedersförtryck och komma undan med det. Vi måste sätta hårt mot hårt och ställa oss på brottsoffrets sida, säger Ebba Busch.
Svårt att mäta omfattningen
Socialstyrelsen fick alltså 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige. Men någon ny kartläggning över hur många kvinnor och män som utsätts för hedersförtryck har inte gjorts sedan dess.
– Det är en viktig del som vi trycker på nu, att kartlägga hedersförtryckets omfattning, säger Ebba Busch.
”Har man inte koll på problemet, då kan man heller inte lösa det”
– Vi behöver ha uppdaterad och korrekt information om hur det ser ut, för det här har ju eskalerat under lång tid. Det måste Socialdemokraterna, framför allt, svara för, vad det är som har gjort att man inte har valt att gå på tidigare med en ny kartläggning. Har man inte koll på problemet, då kan man heller inte lösa det, säger hon och tillägger:
– Det är det som har varit socialdemokratins problem i mötet med hedersförtryck, att man har trott att det går att utbilda sig förbi – alltså så länge människor får gå i skola, så länge människor ges chans att få ett jobb, så kommer man att sluta med hedersförtryck.
– Men det är ju bara att titta på Fadimes pappa, till exempel. Han var väl etablerad i det svenska samhället, var inte ekonomiskt eller socialt utsatt, men han var helt enkelt inte värderingsmässigt integrerad. Det här blir då resultatet, säger Ebba Busch.
Av alla kvinnor som mördades 2016 var en tredjedel, sex av 18, hedersrelaterade, enligt statistik från 2017. Men mörkertalet är stort, enligt Omar Makram, som är sakkunnig hos GAPF:
– Förhoppningsvis får vi en bättre bild när hedersbrott får en egen brottsrubricering, men även då kommer vi inte att ha hela bilden.
Hårdare straff och egen brottsrubricering föreslås
Från den 1 juli 2020 har en ny, särskild straffskärpningsgrund för hedersrelaterade brott införts i Sverige. Om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta heder ska det ses som en försvårande omständighet när straffet ska bestämmas. Det är motivet som avgör om ett brott ska anses vara hedersrelaterat, inte typen av brott.
Riksåklagaren har även, på uppdrag av regeringen, föreslagit att det införs en egen brottsrubricering för hedersrelaterade gärningar. Förslaget är just nu ute på remiss och har mött blandade reaktioner bland remissinstanserna. Advokatsamfundet är positivt inställt till riksåklagarens förslag, medan Svea hovrätt riktar skarp kritik mot delar av det.
Svea hovrätt skriver att man har ”förståelse för behovet av att i lagstiftningen markera allvaret i den typ av brottslighet som utredningen beskriver”, men konstaterar att en stor del av brottsligheten som kan komma att bedömas som hedersbrott redan omfattas av de befintliga fridskränkningsbrotten. Hovrätten ifrågasätter huruvida införandet av ett särskilt hedersbrott kan komma att fylla annat än en symbolisk funktion.
”Myndigheter måste ha ett offerperspektiv”
GAPF:s sakkunnige Omar Makram tycker att det finns stora brister i kunskap och förståelse kring hederskultur, och mekanismerna bakom hedersvåld och förtyck.
– Även om vi får nya skärpta lagar, vilket GAPF har drivit länge, finns det mycket mer att göra.
Han berättar att GAPF har tagit fram 64 förslag på åtgärder inom elva områden för att motverka hedersvåld och förtyck i Sverige.
– Okunskap leder till osäkerhet när man bemöter hedersutsatta som söker hjälp, och ofta leder det till en ökad hotbild och en värre livssituation för dem, säger han.
Omar tror till exempel att socialtjänsten kan utsätta den drabbade personen för fara genom att försöka föra samman familjen, som ofta utgör själva hotet. I stället behöver man fokusera på offret, menar han.
– Det finns också personal inom olika myndigheter som bär på problematiska värderingar, som kan vara relativisering av problemet eller personal som själva lever efter hedersnormer, säger han.
Vad kan myndigheterna förbättra?
– Kunskapen måste öka och då blir utbildning om hedersrelaterat våld för personal inom olika myndigheter nödvändig. Det är också viktigt att utveckla effektiva rutiner och handlingsplaner för att bemöta sådant våld. Dessutom är det viktigt att säkerställa att all personal står för de grundläggande värderingar som vårt samhälle bygger på.
”En missriktad välvilja”
Ebba Busch menar att kunskapen om hedersproblematiken har blivit betydligt bättre de senaste decennierna, men Sverige har fortfarande inte kommit tillräckligt långt.
– Och det beror på en missriktad välvilja att vara öppen och tolerant. I stället har man välkomnat och tillåtit intolerans att slå rot, med det här förtrycket att begränsa människors frihet och möjlighet att ta del av Sverige som alla vi andra, säger hon.
Vad tror du att en ung tjej som lever under hedersförtryck vill ha för stöd?
– Framför allt skulle jag vilja att när man slår på tv:n skulle man se makthavare som tar det här på allvar och inte blundar för det här svåra problemet. Och att man ser och känner att det finns makthavare som står på ens sida och slåss för en.
– I vardagen behöver vi möjliggöra för lärare, socialsekreterare och polis som man möter att kunna läsa av den situation offret är i och ge hjälp som räddar liv, säger Ebba Busch.
TEXT: Sara Choghrich
Bulletin har sökt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för en intervju men han har avböjt, meddelar hans presssekreterare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar