Svininfluensan

Kelgrisar

Lortgris

Svinaktigt virus

Mediernas hysteriska rapportering om influensan som sprider sig från Mexico, är den fånigaste nyhetsbevakning som varit sedan fågelinfluensan, sars och ebola. De droppade av rätt beskedligt och det kommer denna förmodade farsot också att göra.

Hans Lindström har som vanligt fångat stämningen bra.

Bild ett
Bild två
Bild tre
Bild fyra
Reverend Fun

Läs om flunsan här hos 1177.se

Allmänna och goda råd till den som vill undvika alla smittsamma sjukdomar.

Läkemedelsbolagens bluffsoppa Tamiflu kanske är mänsklighetens räddning nu också.

Så här skapar medierna panik i onödan.
Nyheterna 24 om svinpesten

Nu ska jag gå ut och klappa en gris!

Valborgsmässoafton 2009

Klicka på bilderna så blir de tydligare.
Det är många bilder, men det är för att illustrera känslan av att stå vid elden och gå runt den tills hettan blir outhärdlig. Svalna av en stund och sedan gå tillbaka. Nära nära nära.











Allt om sista april i bloggen

Klicka på rubriken och läs den traditionella bakgrunden för valborgsfirandet.
Klicka på bilderna som är från olika valborgsmässoaftnar vid Ljusnans strand i Segersta.

Där, i Segersta firar de "Sista April". Valborg är något modernt stadstrams som inte hör hemma vid kasen (elden).

I år blir det valborgsfirande i Enköping och jag saknar redan Sångarbröderna. Så heter Hanebo-Segersta manskör.

Valborg 2006

I år firas Valborg på följande platser i Enköping:
Enavallen som jag ska besöka:
Fira Valborg på Enavallen den 30:e April från kl 18.00. Traditionsenligt så har vi chokladhjul, lotterier, straffsparkar, cafeteria, korv/hamburgare, grillning, fiskdamm, trisslottsförsäljning, trubadurerna "Stefan & Micke" , vårtal av riksdagsmannen Solveig Zander. I år så står våra pojkar och flickor 94 för arrangemanget.

Alernativa platser:
Åsenstugan klockan 18.00 med vårtal av finanskommunalrådet Anna Wiklund.
Lötgården klockan 21.00

Brandrisken är hög på många platser men inte i Enköping. Årets brasa i Enköping

Blåsippa

Klicka på bilden så blir den större
Klicka på rubriken och läs om blåsippan

Ibland behövs det nästan inga ord
Den fina skjorta jag hade när jag tog bilden behöver få jordfläckar borttagna

Majblomman har premiär i morgon

I morgon tisdagen den tjugoförsta april inleds försäljningen av årets majblommor. Klicka på artikeln och läs EP-introduktionen. Klicka på den övre bilden och köp en av vardera.

EP-reportage om bloggaren.
Första sidan
Artikeln

Klicka här och läs allt om majblommorna. Rulla ned förbi detta inlägg som kommer först. Här finns alla majblommor utom årets
Förra årets blomma som enligt min ringa mening är den vackraste av alla.

Klicka på rubriken och besök Majblommans hemsida. Surfa runt på alla länkar.Där finns mycket att läsa och glädjas över!

Nordiska Museet om Majblommans historia.

I den svenskspråkiga delen av Finland säljs samma majblommor som i Sverge. Organisatör är Folkhälsan som har ett brett utbud av majblommerelaterade produkter att sälja. Där köpte jag min vackra slips.
Alla blommor från Folkhälsan
Bildsökning:
Majblomma
Majblommor

Havsnivåhöjningen

När jag cyklar hem från hamnen, känns det som att jag åker på en plan yta så att om vattennivån skulle stiga en meter, skulle vattnet komma in på altanen, men Flood Maps visar att så illa är det inte. Klicka på bilderna för att se skillnaden mellan nu och när landisarna har smält så att havsnivån har stigit sju respektive 14 meter.

Vetenskapsradion

Havsytan steg snabbt i förra värmeperioden, Frankrike diskuterar vinets farlighet och tyska kalvar blöder till döds i oförklarlig sjukdom.

Havsytan steg tre meter på 50 år
Om hela Grönlands is smälter så ökar havsytan med närmare 7 meter brukar det sägas. Något som i så fall anses handla om en process på flera hundra år. Men i veckan kom en studie som visar att havsytan vid ett tidigare tillfälle har stigit med tre meter på bara femtio år. Det skedde för 120 000 år sedan – före den senaste istiden.
Sven Börjesson intervjuar Anton Eisenhauer vid Leibniz Institute of Marine Science i Tyskland, som är en av artikelförfattarna, och Axel Naver talar med danska isprofessorn Dorthe Dahl Jensen om risken för att isar snabbt försvinner ner i havet och bidrar till en högre havsnivå.

Snabb havsnivåhöjning för 121 000 år sedan
Isfysikern Dorthe Dahl-Jensen om isar som förstörs snabbt

Lyssna också på Vetandets värld: Isarna och deras okända välgörare från den 9 april.

Cykeltur genom Enköpings parker

Klicka på bilderna så blir de tydligare

Klicka på rubriken och hälsa på hos parkförvaltningen.

Bilderna togs för en timme sedan under en cykeltur.

Plöjningsfritt jordbruk - Reducerad jordbearbetning

Klicka på bilden så blir den större

Dagens Klotet (femtonde april 2009) handlade bland annat om plöjningsfri odling. Det är en teknik som med stor framgång har testats där resurser till bevattning är sällsynt. I min hembygd hade den som föreslagit plöjningsfritt antagligen blivit utskrattad eller i värsta fall tokförklarad, men tecken som tyder på att metoden bör testas i alla storskaliga odlingar, är många och tilltalande.

Plöjningsfri odling innebär att det naturliga kretsloppssystem som är aktivt under markytan, ersätter mekanisk bearbetning.

I dag tjugotredje juli sändes vetandets Värld i repris från april. Klicka här och lyssna.

Plöjning innebär att miljarder med nyttiga maskar och andra jordkulturberikare mördas och jorden torkar ut.

Vändning av jorden exponerar den för solljus och syre vilket förbränner kol.

Vi har ett överskott av kol i luften och ett underskott i marken. Den obalansen har vi skapat genom rovdrift på mark och skog.

Om man inte plöjer, blir skörderester kvar som ytkompost och fuktbevarare.

Småkryp och bakterier luckrar och näringsberikar jorden på ett miljövänligt och hållbart sätt.

Jordbruksverkets rapport 2008
Om miljöeffekterna av reducerad jordbearbetning (från 2004)
Kortfattad broschyr
Försöksrapport 2003
Stiftelsen Lantbruksforskning
Testrapport från SLU
Esplunda Lantbruk

Klicka på rubriken och läs mera

Lantbrukare Gustav Andersson i Enköping intervjuas ◄Lyssna

Från Klotet:

"Enligt jordbruksverket tillämpas nu plöjningsfritt jordbruk på 10-20 procent av den svenska marken med ettåriga grödor och antalet bönder som väljer bort plogen ökar.
Särskilt vanligt är odlingssättet på den styva Upplandsleran utanför Enköping. Där odlar Gustav Andersson och de allra flesta av hans grannar mestadels helt utan plogens hjälp.

– Den extremaste formen av plöjningsfri odling är när vi inte gör någonting utan använder såmaskinen direkt efter föregående års gröda och sår direkt i stubben, berättar lantbrukaren Gustav Andersson på gården Petersberg utanför Enköping.
Ibland passar det jorden bäst, ibland använder man en kultivator som rafsar lite lätt i ytan. Plöjer gör man bara undantagsvis här. Det spar helt enkelt tid och bränsle att låta bli att sitta på traktorn och dra djupa fåror i den tunga jorden.
Plöjningsfria försökodlingar i 35 år
Skördarna blir ändå lika bra, säger Gustav Andersson och hans erfarenhet får stöd av år av forskning om den här odlingsmetoden säger Johan Arvidsson, professor i markfysik vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Vi har försök här på Ultuna som har legat i 35 år och där man i genomsnitt har haft högre skörd i det plöjningsfria systemet än i det plöjda.
Men den plöjningsfria odlingen fungerar olika bra på olika jordar. I Enköpingstrakten är den stora poängen minskad bränsleåtgång och sparat arbete.
Plöjningsfri odling allt vanligare i världen
Ofta kan plöjningsfri odling också öka mullhalten i jorden vilket gör att den håller kvar vatten och näringsämnen bättre.
Sånt är särskilt viktigt i andra delar av världen; i varma klimat med kraftiga regn. Där kan plöjning leda till markutarmning och ökenutbredning. Därför har man i Latinamerika har man i stor skala gått över till plöjningsfria metoder säger Johan Rockström vid Swedish Environment Institute, och fler följer efter.
– Nu ser vi hur de här metoderna skalas upp i stora delar av Afrika, i Pakistan, Indien och även i Europa. I USA är nu 40 procent av jordbruket under någon form av plöjningsfri odling."

Allmänt om forskning hos SLU
Peter Sylwans rapport Edens lustgård tur och retur

42 dagar till Towel Day

Handduk samt tröja fram och bak

Jag vill bara påminna om att det i dag är 42 dagar kvar till Towel Day

Klicka på rubriken och här

Mårdhund - Nyctereutes procyonoides - Raccoon dog

Klicka på bilderna om du vill se dem större

Historien om hur mårdhundarna kom till det karga norden är oviss, men troligtvis handlar det om jägare som ville ha nya villebråd. Jägareförbundet om mårdhund.
Jägarnas Riksförbund om mårdhund.

För drygt ett halvår sedan hörde jag för första gången talas om detta energiska mårddjur och tänker följa utvecklingen för dem i Sverige. Den kallas Raccoon dog i de engelskspråkiga länderna och den liknar verkligen en tvättbjörn ( Raccoon )

När jag har sökt information om mårdhund i utländska medier, verkar det som om den ofta är bärare av rabies vilket naturligtvis är allvarligt eftersom arten har stor spridningspotential. Mera om rabies här och här.

Senaste nytt om mårdhundsspridningen.
Sveriges Radio om mårdhundarna
De största medierna är ointresserade
Regionmedierna tar invasionen på allvar.
NSD - Norrbottenskuriren - YLE

Tidigare i bloggen om mårdhund.