Plöjningsfritt jordbruk - Reducerad jordbearbetning

Klicka på bilden så blir den större

Dagens Klotet (femtonde april 2009) handlade bland annat om plöjningsfri odling. Det är en teknik som med stor framgång har testats där resurser till bevattning är sällsynt. I min hembygd hade den som föreslagit plöjningsfritt antagligen blivit utskrattad eller i värsta fall tokförklarad, men tecken som tyder på att metoden bör testas i alla storskaliga odlingar, är många och tilltalande.

Plöjningsfri odling innebär att det naturliga kretsloppssystem som är aktivt under markytan, ersätter mekanisk bearbetning.

I dag tjugotredje juli sändes vetandets Värld i repris från april. Klicka här och lyssna.

Plöjning innebär att miljarder med nyttiga maskar och andra jordkulturberikare mördas och jorden torkar ut.

Vändning av jorden exponerar den för solljus och syre vilket förbränner kol.

Vi har ett överskott av kol i luften och ett underskott i marken. Den obalansen har vi skapat genom rovdrift på mark och skog.

Om man inte plöjer, blir skörderester kvar som ytkompost och fuktbevarare.

Småkryp och bakterier luckrar och näringsberikar jorden på ett miljövänligt och hållbart sätt.

Jordbruksverkets rapport 2008
Om miljöeffekterna av reducerad jordbearbetning (från 2004)
Kortfattad broschyr
Försöksrapport 2003
Stiftelsen Lantbruksforskning
Testrapport från SLU
Esplunda Lantbruk

Klicka på rubriken och läs mera

Lantbrukare Gustav Andersson i Enköping intervjuas ◄Lyssna

Från Klotet:

"Enligt jordbruksverket tillämpas nu plöjningsfritt jordbruk på 10-20 procent av den svenska marken med ettåriga grödor och antalet bönder som väljer bort plogen ökar.
Särskilt vanligt är odlingssättet på den styva Upplandsleran utanför Enköping. Där odlar Gustav Andersson och de allra flesta av hans grannar mestadels helt utan plogens hjälp.

– Den extremaste formen av plöjningsfri odling är när vi inte gör någonting utan använder såmaskinen direkt efter föregående års gröda och sår direkt i stubben, berättar lantbrukaren Gustav Andersson på gården Petersberg utanför Enköping.
Ibland passar det jorden bäst, ibland använder man en kultivator som rafsar lite lätt i ytan. Plöjer gör man bara undantagsvis här. Det spar helt enkelt tid och bränsle att låta bli att sitta på traktorn och dra djupa fåror i den tunga jorden.
Plöjningsfria försökodlingar i 35 år
Skördarna blir ändå lika bra, säger Gustav Andersson och hans erfarenhet får stöd av år av forskning om den här odlingsmetoden säger Johan Arvidsson, professor i markfysik vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Vi har försök här på Ultuna som har legat i 35 år och där man i genomsnitt har haft högre skörd i det plöjningsfria systemet än i det plöjda.
Men den plöjningsfria odlingen fungerar olika bra på olika jordar. I Enköpingstrakten är den stora poängen minskad bränsleåtgång och sparat arbete.
Plöjningsfri odling allt vanligare i världen
Ofta kan plöjningsfri odling också öka mullhalten i jorden vilket gör att den håller kvar vatten och näringsämnen bättre.
Sånt är särskilt viktigt i andra delar av världen; i varma klimat med kraftiga regn. Där kan plöjning leda till markutarmning och ökenutbredning. Därför har man i Latinamerika har man i stor skala gått över till plöjningsfria metoder säger Johan Rockström vid Swedish Environment Institute, och fler följer efter.
– Nu ser vi hur de här metoderna skalas upp i stora delar av Afrika, i Pakistan, Indien och även i Europa. I USA är nu 40 procent av jordbruket under någon form av plöjningsfri odling."

Allmänt om forskning hos SLU
Peter Sylwans rapport Edens lustgård tur och retur