Klanregister

 

Polisen har kartlagt kriminella släktnätverk i tysthet i minst ett år. 

Vi har uppgiftssamlingar som är beslutade och godkända, säger Mats Karlsson, chef för underrättelseenheten hos polisen i region syd, till tidningen. 

Mats Karlsson bekräftar för HD/Sydsvenskan att polisen har en sökbar databas för att komma åt det som de beskriver som ”släktbaserade kriminella nätverk”.

Kartläggningen måste utgå från personer som polisen misstänker är kriminella.

– Vi får inte göra det omvända, vi får inte samla på oss uppgifter bara för att någon är släkt. Det bygger på det kriminella. Det behöver inte vara en hel släkt som är involverad, säger han till tidningen. 

Enligt HD/Sydsvenskan har kartläggningen pågått i minst ett år. Exakt vad polisen kommit fram till är hemligt, men det står klart att uppemot tio släktnätverk finns i Skåne. 

Har försökt komma in hos polisen 

Det var i förra veckans avsnitt av Ekots ”Lördagsintervju” som Mats Löfving, vice rikspolischefen, sa att det i Sverige finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.

– De här klanerna har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar. Och det gör man på narkotikabrott, våldsbrott, utpressning, sa han då. 

Sedan dess har en stor debatt pågått om kriminella klaner i Sverige. Ekot har också rapporterat att Löfvings uttalande ifrågasätts inom flera av landets sju polisregioner. 

Men Mats Karlsson, chef för underrättelseenheten hos polisen i region syd, säger till HD/Sydsvenskan att en del ur de kriminella släktnätverken försöker få positioner där de kan påverka samhället. Polisen har fått agera när personer med koppling till släktnätverken försökt ta sig in hos dem. 

2013 avslöjades skandalen med romregistret, i vilket polisen kartlade romska familjer. Mats Karlsson säger att de misstag som begicks då inte kommer upprepas nu. 

– Jag ser ju vilken läxa man har gjort, hur man har byggt upp en enorm apparat för hur vi ska hantera det här. För vi behöver ha uppgiftssamlingar. Det är ett enormt förtroende vi har fått att bearbeta uppgifter om människor som inte är dömda, kanske inte ens misstänkta, säger han till HD/Sydsvenskan.  

NOA: ”Staten riskerar att förlora sitt maktmonopol”