Sälgens år 2009 - Naturskyddsföreningen SNF 100 år

Klicka på bilderna så blir de tydligare

Naturskyddsföreningen fyller 100 år den sextonde maj 2009 och firar med att speciellt uppmärksamma sälgens år.

I dagens Naturmorgon informerades om sälgens avgörande betydelse för våra humlors och övriga pollinerande insekters samt andra småkryps existens. Jag har hittills betraktat sälg som en skräpbuske och utan minsta samvetskval skurit av långa vackra sälgstammar för att gör några sälgflöjter.

Skogsfolket har vaknat
"Låt det fortsätta surra i sälgen, uppmanar nu Jordbruksverket alla lantbrukare. Sälg är en mycket viktig växt för bin och humlor. Att vårda sälgen kan ge lantbrukare en effektivare pollinering och bättre skördar. Men trots att sälgen är viktig för både människor och djur tas den ofta bort vid röjning av bryn och betesmarker."


Sälgen blommar redan medan snön ligger kvar, innan andra växter hunnit komma igång. De vårtidiga humlorna och fjärilarna har ingen annan mat att välja på. Därför är särskilt sälgens gula, pollenrika hanblommor så viktiga som överlevnadskost och energikälla.

För att berätta om hur viktig sälgen är driver Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och ArtDatabanken tillsammans samarbetsprojektet "Sälgens år" under 2009.

Ingen skräpbuske
Sälgens knoppar är de små ludna "videkissar" som slår ut till antingen till gulludna hanblommor eller grågröna hängade honblommor. Sälg hör till släktet salix som också innehåller många olika arter av vide och pil. Sälg finns både i nordliga skogar och sydsvenska åkerbryn.

Snabbväxande salixarter kan odlas som biobränsle. Annars betraktas ofta sälg som sly, skräpbuskar utan värde som röjs bort. Som följd av det ökade behovet av biobränsle och nya EU-krav på att betesmarker måste röjas på träd, huggs allt fler sälgar ner. Få vet att blommande sälgar i skogsbryn och åkerkanter behövs för att vi ska få bär och frukt i trädgården. Utan pollen från sälgens hanblommor finns ingen mat som den övervintrande humledrottningarna kan föda upp den första kullen larver på våren.

Livsnödvändig vårmat
Många bin, vilda och tama och vårtidiga dag- och nattfjärilar besöker också sälgens blommor. Vissa vildbin dör om de inte hittar en blommande sälg. Även flyttfåglar som anländer tidigt, som svarthättor och många sångare kan faktiskt suga nektar ur sälgblommor. Dessutom hittar de gott om mat i de insekter som surrar i en blommande sälg.

Sveriges minsta insekt
Älgar betar gärna på sälg, träet är mjukt. Därför angrips också gamla sälgar ofta av svampar och insekter. De lockar i sin tur hackspettar och andra fåglar som äter insektslarver. Den minsta insekt som hittats i Sverige är en dvärgfjädervinge som lever i sälgticka. Den lilla baggen, bara en femtedels millimeter stor, har fått namn av Bengt Ehnström som hittade den. Den heter "Ehnströms dvärgfjädervinge".

Djur som gillar sälg

Besöker blommorna:
Humlor, sandbin och sälgflyn, tidiga sångare. Övervintrande fjärilar som nässelfjäril och påfågelöga hämtar energi hos sälgnektar innan de kan lägga sina ägg på de tidiga nässelbladen.

Äter bladen:
Älg, videsvärmare, sorgmantel, rosenryggat ordensfly

Gillar den levande veden:
Liten aspvedbock, myskbock, vanlig träfjäril, videbock, poppelglasvinge

Gillar nyligen död ved:
Sälggetingbock, björkvedbock, grön smalpraktbagge, kamelstekel

Gillar äldre död ved:
Noshornsoxe, fyrbandad blombock, stekelbock, plattnosbagge

(Artfakta, källa: ArtDatabanken - klicka på rubriken)