Nedanstående text är hämtad här
"Semikolon, kolon och tankstreck
VI HAR I SVENSKAN stora och små skiljetecken. De stora, som avgränsar meningen, är tre till antalet: punkt, frågetecken och utropstecken.
De små, t ex komma och semikolon, är inte meningsskiljande utan används för olika syften inom en mening.
Ingen läsare av Språklådan tvekar nog om hur de stora ska användas, men hur används t ex semikolon, kolon och tankstreck? Det är dessa små användbara tecken som denna språklåda ska handla om.
I en tidskrift från en bostadsrättsförening läste jag förra veckan följande mening: Bananlådor brukar vara populära packlådor; lagom stora och tillräckligt kraftiga. Meningen är ett typexempel på hur semikolon inte ska användas (här borde det ha varit ett kolon).
SEMIKOLON har två huvudsakliga användningsområden:
1. När man vill avgränsa två satser (oftast huvudsatser) från varandra men tycker att de hör för nära ihop för att åtskiljas med punkt. Motståndarna kunde inte vinna framgång utan hjälp av pressen och skolan; tidningarna vågade emellertid inte förlora prenumeranter.
2. Ibland har man behov av att skilja uppräknade grupper från varandra med något annat tecken än komma, och då kan man använda semikolon. De svenska vokalerna är nio: a, o, u, å; e, i, y, ä, ö.
HUR ANVÄNDS då kolon? Ett användningsområde har just exemplifierats: kolon används före uppräkningar men också före exempel, förklaringar och liknade.
Till skillnad från de regler som gäller för semikolon så finns inga restriktioner när det gäller den typ av konstruktion som följer på kolon (semikolon avgränsar alltså satser). Kolon kan följas av fraser men också av en huvudsats som i exemplet Mitt magonda blev värre: jag kände diffusa smärtor och ihållande värk. I normalfallet följs kolon av liten bokstav.
VID SIDAN av semikolon och kolon som avgränsare inom en mening har vi också tankstreck, som i vissa fall kan användas på ungefär liknande sätt. Viktigt att komma ihåg när det gäller tankstreck är att det ska vara långt och inte se ut som ett vanligt bindestreck.
Också tankstrecket kan ha olika funktioner, bl a som replikmarkör och runt parentetiska inskott. Han är – det måste erkännas – en verkligt god förlorare. Även i andra fall där något oväntat läggs till, ett ord, en fras eller en sats, kan tankstreck användas. Befriaren kom, och det var – döden.
Tankstrecket understryker själva pausen, avbrottet. Den konstruktion som följer på tankstrecket måste inte vara oväntad, utan den kan också innehålla en förklaring, sammanfattning eller dylikt av det redan sagda.
AV DENNA korta beskrivning följer att det faktiskt finns meningar där alla tre tecknen är möjliga. Om en huvudsats följer på en annan huvudsats i samma mening, och den andra är någon typ av förklaring eller exemplifiering så kan alla tre användas. Men de markerar lite olika typ av samband mellan satserna.
Kolon understryker att huvudsats nr 2 är en exemplifiering eller summering av huvudsats nr 1: Det var tydligt att något måste göras: man riskerade att initiativet gled över i andra händer. Om semikolon används blir sambandet mellan satserna mindre starkt – enbart en viss samhörighet signaleras. Det var tydligt att något måste göras; man riskerade att initiativet gled över i andra händer. Tankstreck till sist markerar själva avbrottet, pausen. Det var tydligt att något måste göras – man riskerade att initiativet gled över i andra händer. Möjligen ger också tankstrecket en viss dramatisk effekt.
HUR VANLIGA är nu dessa tre? Tankstreck har nog vunnit mark, medan semikolon snarast har förlorat mark.
Det räcker med att slå upp första sidan i Strindbergs Röda rummet för att se att semikolon var vanligare för 100 år sedan än i dag – här finns fyra exempel redan på första sidan.
Som jämförelse kan nämnas att jag ögnade igenom ett exemplar av förra veckans UNT på jakt efter semikolon. Min magra skörd blev ett semikolon, inte helt oväntat i en ledarartikel och förstås helt korrekt använt.
Tankstreck däremot har blivit ett relativt vanligt skiljetecken, och det fanns rikhaltiga exempel i UNT.
Ett avslutande gott råd till Språklådans läsare är att använda alla de möjligheter till språklig variation som finns, även när det gäller små tecken som skiljetecken.
Carin Östman"
Svenska Språknämnden har bytt namn till Språkrådet och finns här
Klicka på rubriken och läs språklådans många inlägg.
Mera i bloggen här
Klicka på "språket" vid etiketter. Där kommer jag att fylla på med språkinformation för oss som sov under grundskolans svenskalektioner.
