Testinlägg

Det blev något knas med mina blogspotinställningar efter inlägget om Neptuns Ark. Det här inlägget gör jag bara för att se om knaset var tillfälligt. Klicka på rubriken så får du se en teckning som Jan-Erik Garland aka Ritola, gjorde en gång när han såg min bil. Den såg faktiskt ut så. Jag hade obegränsad tillgång till extraljus och andra tillbehör genom jobbet på den tiden.

Den här bilen hade en överväxel som manövrerades med en liten spak på rattstången. Jag tyckte att det var fånigt och kopplade om systemet så att jag aktiverade överväxeln med en knapp på växelspaksknoppen. Samtidigt kopplade jag den gamla överväxelspaken till dubbla Fiamm rostfria tryckluftssirener med tre horn vardera och dubbla kompressorer.

Beklagligtvis glömde jag bort att informera hustrun som under en biltur till Södertälje, fick en smärre chock när hon på motorvägen skulle lägga i överväxeln.

Dylika tutor säljs inte numera på grund av risken för hörselskador.

Sista april/Valborg 2006

Klicka på bilderna så blir de större

Valborg var för mig enbart ett vanligt kvinnonamn under mina första tjugo levnadsår. Sedermera har jag motvilligt accepterat att Valborg även kan betyda firandet av vårens ankomst.  Allt i bloggen om Sista April

I min första hembygd Segersta i Hälsingland, hette sista april endast just ”sista april” och valborgselden hette ”kasen” och så är det fortfarande.

Kasen var något väldigt viktigt som bygdens folk samlade ved till under en hel månad. Dit bars uttjänta möbler och ris, men framför allt ”Ekan”

Ekan var en årlig donation från Ljusnans Flottningsförening. Föreningen drev timmersorteringsanläggningen vid Ljusnans utlopp i sjön Bergviken. Bild med mitt föräldrahem - det stora huset med träd runtom hundra meter från den hitre stranden.

Ekan var en gisten utrangerad roddbåt för dubbla årpar. Ekor användes för snabba akutmanövrar vid timmersorteringsanläggningen (som på bygdemålet hette ”Flötninga” med ett brett långt ö). Ekan var genomimpregnerad av den årliga tjärbehandlingen och brann med intensiva eldslågor. Kasen var mycket stor och brann länge, ackompanjerad av tusentals smällare. När kasen tagit sig framträdde sångarbröderna med härlig skönsång och någon av bygdens förgrundsgestalter sade några väl valda ord.

Numera firas ”Sista April" i traditionell stil på en udde intill Kyrkan vid älven Ljusnan. Den enda skillnaden mot tidigare är att arrangörerna bränner av ett imponerade fyrverkeri och att församlingshuset är öppet och serverar kaffe med bröd.

I dag, på årets sista april, är jag inte på plats på grund av ett ljumskbråck som gör det svårt att stå så länge som det krävs för att fira ”Sista April”, men Agneta, en av mina döttrar är där med sina barn och jag är väldigt glad över att familjen är representerad.

Varma hälsningar till festgeneralen Sven Svedberg och Sångarbröderna!

Valborg 2009

Lista 1

Jag har förstått att en rättrendig blogg, ska publicera en lista med något så när regelbundna intervall.

Oumbärligt vid picknick (i rangordning)

Trevligt sällskap
Stor filt
Väldigt gott bröd
Gamle Ole (väldoftande ost)
Gorgonzola
Västerbottenost
Bra väder
Några kor som stillsamt betar i närheten
Kajor som nyfiket kollar och väntar på smulor
Linné mineralvatten
Starkt gott kaffe (se föregående post)
Färska jordgubbar (kan ersättas av väl mognade Conferencepäron)
En stor tall att sitta under
En vacker kyrka att betrakta på cirka 500 meters avstånd
Slutligen en god glass på hemvägen

Kaffe

Efter många år av hejdlöst kaffedrickande, har jag börjat testa att dricka te i stället för kaffe på morgonen. Jag hittade ett te som heter Green Tchaé Orient (inte påste för 17). De första veckorna gick det bra eftersom detta te är fantastiskt gott och har en härlig arom. Jag brukar sitta en lång stund och dra i mig ångorna från den lilla vackra tekannan.

Nu har kaffesuget blivit för starkt igen och i går fick jag ett nytt kaffe av dotter Karin. Testrapport kommer kanske när påsen är tömd.

Så här framställer jag min favoritdryck. Bönorna tas fram ur kylskåpet, mäts upp (fem gram per deciliter vatten) och hälls i den klassiska Zassenhauskvarnen. Efter långsam malning för att undvika överhettning av kaffet, tömmer jag pulvret i ett rostfritt kärl. Vatten som stått i kylskåpet över natten, kokas upp i en speciell vattenkokare. Efter avsvalning till cirka 98°C, blandas vattnet och kaffepulvret. Jag rör om under cirka en minut och filtrerar blandningen i ett Melittafilter.


Det smakar väldigt bra och smaklökarna är väl förberedda tack vare att jag vällustigt tuggat på några kaffebönor under malningen. Kopp!

Grubbel

I dag är det en sån där skum dag med religiösa grubblerier som jag har ibland på gott och ont.

Det börjar nästan alltid med att jag läser något om hur fanatiska islamister härjar under Guds täckmantel. Nu är det en stackare i Sudan som vill liberalisera Islam och som därför hotas av dödsstraff. www.tv4.se/nyheter/459283.html

Vad är det som driver fram dessa primitiva reaktioner?

En samling verser som analfabeten Muhammed påstod att han fick genom ängeln Gabriels förmedling i början av sexhundratalet (v.t.), är det religiösa fundament som år 2006, reglerar samhällen i stora delar av världen.

Vilket sanslöst vansinne!

Det verkar som att vi alla måste ha någon vetenskaplig bas att stå på för att känna oss uppdaterade. Eftersom de moderna naturvetenskapliga disciplinerna lyser med sin frånvaro i de länder vars statsskick präglas av Islam, blir Koranen deras vetenskapsfundament.

Nu är väl inte den kristna högern i USA så mycket bättre, men deras trånga omvärldsanalys har dock inte ett direkt och påtagligt inflytande över Kongressen och Senaten även om GWB himself, stundtals verkar ha blivit onödigt påverkad av stollerierna.

Fundamentalister av alla slag är farliga på grund av sin trångsynthet, men de religiösa fundamentalisterna är absolut farligast eftersom de tror sig veta att Gud står på deras sida och glatt viftar med hejarklacksflaggan när de missbrukar Guds namn och släpar det i blodbestänkt mark.

Våra egna hattifnattar Green, Kalin, Gärtner, Kristi Brud, Amritzer, Runar, Ulf Tokman med flera, är antagligen behäftade med samma defekt som övriga bokstavstrogna, men de hindras från att begå de värsta misstagen genom att de observeras av ett sekulärt reglerat samhällsmaskineri, som håller den juridiska lagboken högre än den religiösa.

Om nu Gud är allsmäktig utanför tid och rum och Jesus från Nasaret är/var Guds son, utsänd att hela mänskligheten, borde väl Guds mänskliga språkrör av i dag, ha den Gyllene Regeln som grundbult?

De fundamentalistiska ledargestalterna är i själva verket så vilsna och otrygga så att de måste ha stöd av sin lagtext för att kunna fungera.

När jag ser in i ögonen på ett litet litet barn, ser jag bilden av Gud.

När jag sitter i en skogsbacke och hör sus, kvitter och absolut tystnad, observerar jag spåren efter Gud och de är helt färska.

När jag ser spåren efter de charlataner och mörkermän som befläckar Guds namn i egna mörka syften, kommer alltid tanken att detta är ju fullständigt och hopplöst ologiskt. Detta är inte Guds verk!

En allsmäktig och enbart god Gud med mänsklighetens fromma som ledstjärna, skulle aldrig tillåta det religiösa vansinne som nu pågår över hela vår arma planet. Alltså är Gud varken god eller ond utan endast maskinisten som får allt att fungera, från virus till blåval och människa.

Det onda och det goda får vi själva administrera.

Allt detta enligt min egen högst personliga och ringa mening.

Förlåt mig bloggen! Du skulle ju vara en plats för minnen och dagliga uplevelser.

Pausbild

Verktyg

Verktyg! Bara ordet ger mig välbehag. Redskap att använda för att få något uträttat med största möjliga måluppfyllnad. Verktyg kan vara så mycket och de behöver inte ens ha materiella egenskaper, men nu ska jag ägna mig för en stund åt hårda vackra verktyg av legerat stål.

Mina handverktyg har legat i lådor och varje gång jag har behövt ett speciellt redskap för att skruva loss en besvärligt placerad pryl, har massor av tid gått åt till letande efter rätt verktyg.

Häromdagen monterade jag ihop en verktygsvagn och tömde ut hälften av alla mina verktyg på golvet. (den andra hälften, som i princip är dupletter, har jag i tre akutväskor som lätt kan fraktas dit där mina verktyg behövs). Verktygen sorterades och monterades. Vagnen har stora hjul och kan enkelt rullas fram till en bil som trilskas eller som helt enkelt behöver stimulerande handpåläggning.

Skruvmejslarna är monterade på insidorna av plåtarna.

Enligt min ringa mening, blev resultatet högst tillfredsställande.

Segersta

Det är snart dags för Valborgsfirande och jag har svårt att bestämma mig för att åka till Hälsingland i år. Jag tar fram några bilder från våra årliga syskonträffar för att komma i stämning. Jag vill ju åka dit, men har blivit så lat. Sommarfesterna är härliga tillställningar.

Massor med mat
Kubbtävlingen är obligatorisk


Vi äter inomhus när vädret är blött
Nattmete är grovt underskattat
Köttgrillning är också tradition
Till slut blev grillen ren igen
Konstiga tävlingar
Ofta äter vi
Ibland bara är vi

Badbryggan

Metartävling på bryggan avslutar festen

Födelsedagsfest för Anita

Färska jordgubbar

Toasts
Massor med god mat
Lite bus.

Oumbärliga ingredienser för en lyckad familjefest.

Nu ser vi fram emot nästa fest!

Omplantering tomater

Första omplanteringen av tomater genomförd
Förra årets tomatblommor
Drygt två meter höga tomatplantor
Massor med tomater
Stooora
Små
Gula

När plantorna nått cirka 15 cm höjd, bör de planteras om så att hälften hamnar ovanför jordytan. Om detta upprepas några gånger får man ett fantastiskt rotsystem. När det är dags att sätta ut plantorna gräver man åter ned dem till halva höjden.

Kameror, bilder och minnen

Sedan 42 år tillbaka, har jag mycket sällan lämnat hemmet utan att ha minst en kamera med mig. Därför finns det tusentals bilder som jag ibland går igenom och återupplever händelser som jag genom bilderna kan tillgodogöra mig i repriser.

Kamerorna ovanför texten, är bara några av alla brukbara kameror jag numera parkerat i förrådet.

Den här pjäsen har ett 400 mm teleobjektiv som med två konvertrar ger en brännvidd på 1600 mm. Då kan jag fånga en gråsparv i helbild på 100 meters avstånd. Gissa om det krävs ett stadigt stativ. Mamiyan ligger också i förrådet.

Detta underverk är aningen större än en klassisk tändsticksask och har nu ersatt alla andra kameror i mitt dagliga bruk, men jag gör mig inte av med en enda av de gamla kamerorna och till sommaren ska de dammas av och fyllas med batterier och film igen.

En dag förra sommaren satt jag och åt glass vid Waxholms kaj. Jag retade mig lite på en soppåse som låg intill bänken där jag satt, när Måsen med stort M kom. Han vankade runt en stund och kollade påsen samtidigt som han antagligen kalkylerade risken för att jag skulle attackera om han kom för nära mig. Till sist bestämde han sig och vankade fram till den eventuella lunchen. Han nöp hål i påsen och kände lukten av snabbmatsrester.


Då ylade Måsen för full hals och kompisarna anlände omedelbart till matplatsen.


Måsen dukade bordet med papperstallrikar innan han lät de övriga komma i närheten.

Maten slut..Raaap!

En vacker septemberdag för några år sedan när jag besökte det säsongstängda Kolmården för att diskutera en batteridriven fordonspark för djurutfodring, fick jag syn på denna kamel när förvaltaren och jag gick omkring i anläggningen. Gå in och hälsa på kamelen föreslog förvaltaren. Jag tvekade lite för kamelen var jättelik och jag hade aldrig tidigare varit nära ett sådant djur. Emellertid tog jag mod till mig och gick in. Kamelen vaggade värdigt fram emot mig och jag kände mig lite osäker, men fortsatte att gå. När vi möttes, böjde kamelen ned huvudet och buffade mig i brösten. Jag kunde nästan inte lämna inhägnaden därefter. Vi stod en lång stund och bara umgicks. Jag klappade kamelens huvud och han strök sig mot mig som en kattunge. Det var ett av många minnesvärda möten med djur och absolut ett av de mest oväntade.

Kajor anses av de flesta, vara en hoper skränande odjur, men jag älskar kajor. Jag tycker till och med om dem när de i tusental flyger i flock fram och tillbaka i skymningen sökande efter nattlogi. Det är en märklig syn när alla i flocken byter flygriktning exakt samtidigt. Tänk om en enda av dem mitt i flocken skulle missa och flyga åt fel håll, vilket kaos det skulle bli, men aldrig. De är perfekt synkroniserade och jag gillar deras sång. Den här jeppen var fullständigt orädd och inspekterade mig länge innan han avfärdade mig som ofarlig. Annars hade han sannolikt kallat samman sin exekutionspatrull för skadedjurssanering.

De här hundarna fick jag syn på i Täby Centrum på parkeringen. Visst ser det ut som om de letar efter en ledig parkeringsruta.

Nu ska jag leta efter flera djurbilder.