Det här är bara fem av många som har maktens
krav överordnat folkets behov.
Folket som valde dem verkar nu enbart vara en belastning!
måndag, november 30, 2020
Politisk korruption och ren dumhet
lördag, november 28, 2020
Muslimsk slöja
I Sverige kämpar Vänstern och Miljöpartiet för att slöjan är den muslimska kvinnans frihetssymbol
I alla muslimska länder straffas kvinnor som inte bär slöja!
Hur får ni ihop det?
fredag, november 27, 2020
Brottsförebyggande rådet – Etnicitet
Om det finns en strikt etnisk aspekt på brottsligheten är det skamligt att inte utreda frågan!
Brottslingarna i detta fall är regering och riksdag om det visar sig att de har mörklagt uppenbara fakta!
Medhjälpare till brottet är alla nyhetsjournalister som i politiskt korrekt feghet har undanhållit fakta!
Hemsidan BRÅ
torsdag, november 26, 2020
onsdag, november 25, 2020
Gymnasieamnestin
En migga med anledning av den nya expresshanterade förordningen gällande lättnader i Nya gymnasielagen.
måndag, november 23, 2020
Islamisering – islamiska skolor
Rebecca Weidmo Uvell
Granskning: friskolor och islamister
Dags att granska pengarna bakom de muslimska friskolorna, en ljusskygg verksamhet som fått fortgå då vi i borgerligheten har varit för svaga i friskolefrågan länge. Vi skulle tagit kommando för länge sedan och krävt stramare regler just för att inte hela systemet skulle kunna gungas.
Nu är vi redan sedan länge i det läget att även vanliga borgerliga väljare ifrågasätter hela friskolereformen, vilket är otroligt beklagligt då vårt gamla system var oändligt mycket sämre.
Islamister har länge insett att en dörr in till pengarna av många är förskolor och friskolor, som betalas från skatt. Där maxtaxan på förskolan innebär att en viss del av förskolornas omsättning kommer från privata medel är resten skatt och 100 % av såväl grundskola som gymnasieskola.
Jag har, eftersom SCB tills någon låser upp registret, på grund av nya sekretessregler låst in listan på huvudmän, googlat fram de mest kända muslimska skolorna. Notera att ett fåtal är konfessionella, av någon obegriplig anledning av lagstiftaren låtit friskolor få välja “muslimsk profil” istället och de kan flyga under radarn ännu mer.
Imanskolan
Stiftelsen islamiska skolan
Al Hazar
Römosse-skolan
Muslimska Primusskolan
Vetenskapsskolan
Nya Kastets Skola
Kista Folkhögskola
Växjö islamiska skola
Al Salamah
Ödgårdsskolan
Kunskapsljuset
Olivträdets förskola
Cordoba
Gryningeskolan
Safirskolan
Muslimska Primusskolan
Förskolan Sakinah
Förskolan Alzahraa
Förskola Bilaal
Föreningen islamiska skolan
Alsalam
Saimagårdens förskola
Elma School (bolag English school Scandinavia)
Framtidsskolan i Stockholm
Framtidsskolan i Nacka
Stockholms spåkskola fritidshem
Frihab AB
Många islamister driver skolor via stiftelse. Miljöpartiet var en gång största anhängarna av friskolor och särskilt stiftelse, detta har givetvis de ljusskugga kommit på då formen är betydligt mer insynsskyddad.
Man måste begära ut boksluten från Länsstyrelsen i det län stiftelsen är registrerad.
Varför är det här viktigt att granska?
Flera skäl. Dels så är förskolor och skolors största uppgift att isolera muslimska barn från svenska barn. I islamisters värld är parallella samhällen det man eftersträvar. Dels så ger det dem inkomster som rektorer, lärare etc och eftersom styrelsen för ägarna i slutändan avgör vem som jobbar i skolan kan de även se till att hålla det inom nätverket.
I vissa skolor har man dessutom använt skolorna och förskolornas intäkter för att slussa vidare till okända mottagare.
Dags att granska pengarna bakom de muslimska friskolorna, en ljusskygg verksamhet som fått fortgå då vi i borgerligheten har varit för svaga i friskolefrågan länge. Vi skulle tagit kommando för länge sedan och krävt stramare regler just för att inte hela systemet skulle kunna gungas.
Nu är vi redan sedan länge i det läget att även vanliga borgerliga väljare ifrågasätter hela friskolereformen, vilket är otroligt beklagligt då vårt gamla system var oändligt mycket sämre.
Islamister har länge insett att en dörr in till pengarna av många är förskolor och friskolor, som betalas från skatt. Där maxtaxan på förskolan innebär att en viss del av förskolornas omsättning kommer från privata medel är resten skatt och 100 % av såväl grundskola som gymnasieskola.
Jag har, eftersom SCB tills någon låser upp registret, på grund av nya sekretessregler låst in listan på huvudmän, googlat fram de mest kända muslimska skolorna. Notera att ett fåtal är konfessionella, av någon obegriplig anledning av lagstiftaren låtit friskolor få välja “muslimsk profil” istället och de kan flyga under radarn ännu mer.
Imanskolan
Stiftelsen islamiska skolan
Al Hazar
Römosse-skolan
Muslimska Primusskolan
Vetenskapsskolan
Nya Kastets Skola
Kista Folkhögskola
Växjö islamiska skola
Al Salamah
Ödgårdsskolan
Kunskapsljuset
Olivträdets förskola
Cordoba
Gryningeskolan
Safirskolan
Muslimska Primusskolan
Förskolan Sakinah
Förskolan Alzahraa
Förskola Bilaal
Föreningen islamiska skolan
Alsalam
Saimagårdens förskola
Elma School (bolag English school Scandinavia)
Framtidsskolan i Stockholm
Framtidsskolan i Nacka
Stockholms spåkskola fritidshem
Frihab AB
Många islamister driver skolor via stiftelse. Miljöpartiet var en gång största anhängarna av friskolor och särskilt stiftelse, detta har givetvis de ljusskugga kommit på då formen är betydligt mer insynsskyddad.
Man måste begära ut boksluten från Länsstyrelsen i det län stiftelsen är registrerad.
Varför är det här viktigt att granska?
Flera skäl. Dels så är förskolor och skolors största uppgift att isolera muslimska barn från svenska barn. I islamisters värld är parallella samhällen det man eftersträvar. Dels så ger det dem inkomster som rektorer, lärare etc och eftersom styrelsen för ägarna i slutändan avgör vem som jobbar i skolan kan de även se till att hålla det inom nätverket.
I vissa skolor har man dessutom använt skolorna och förskolornas intäkter för att slussa vidare till okända mottagare.
Men framför allt är skolorna ett sätt för islamister att tillskansa sig skattemedel för sin egen försörjning och för att isolera sig och barn ännu mer från resten av samhället.
Jag kommer därför i en större granskning rapportera om allt jag kan hitta om de friskolor med muslimsk profil och de konfessionella skolor som jag selekterat ut. Och sedan göra en slutrapport om resultatet.
Imanskolan är reggad i Uppsala men förvaltningen av stiftelser togs tydligen över av Stockholm 2010 så det är därifrån jag fått boksluten från de alltid så samarbetsvilliga registratorerna där.
Stiftelsen registrerades 1995. F-skattsedel skaffade de 2004-08-13, först då kan de ha dragit en verksamhet då du inte kan fakturera om du inte har F-skattsedel. Jag har begärt ut de senaste fem årens årsredovisningar för att se vilka som suttit i styrelsen och hur ekonomin utvecklats samt om det finns spår av att pengar lämnat stiftelsen.
För att lägga ett pussel över vilka person som kontrollerar en stiftelse och i förlängingen skolan måste man kolla på folk som inte bara sitter i styrelsen idag utan som gjort det historiskt.
Styrelsen 2016 var följande personer:
Chakib Benmakhlouf, Bachar Ghanoum, Temman Asbai, Khodr Ali, Abdirisak Waberi, Mohammed Yassin, Tarek Mourad.
Bara kända namn inom svensk islamism: Islamiska Förbundet, Ibn Rushd, Sveriges Unga Muslimer, Islamic Relief och FIOE. Muslimska Brödraskapet i Sverige.
Hans svärson Mohamed Temsamani är idag ordförande för Ibn Rushd och satt också i styrelsen 2015.
Som sagt, att bedriva skolor är ett av många sätt att följa Muslimska brödraskapets strategi för islamisering.
2017 satt följande personer i styrelsen:
Mostafa Kharraki – ordförande för Islamiska Förbundets stiftelse. Mer om dem senare.
Bachar Ghanoum – sitter i Elma Schools ägarbolags styrelse (English school Scandinavia). Han var ledamot för Islamiska Förbundet i Göteborg 2009. Han är även läkare.
Tarek Mourad – ordförande för Islamiska förbundet i Göteborg 2017.
Mohammed Yasin – miljöpartistisk politiker.
Abdallah Salah – driver friskolan Frihab AB, som också ska granskas.
Kerredine Khashlouf – lärare på Bromma gymnasium, Hon sitter även som ledamot i Framtidsskolan. 2013 var hon ordförande för Islamiska förbundets stiftelse
2018 satt följande personer i styrelsen: Mustafa Kharraki, Bachar Ghanoum, Tarek Mourad, Mohammed Yasin och Abdallah Salah.
2019 satt samma personer i styrelsen, plus Khemais Bassoumi och Anna Andersson. Khemais Bassoumi sitter även i Elma Schools ägarbolag English School Scandinavias styrelse.
2020 var samma styrelse som 2019.
Saimagårdens förskola har samma gubbar i styrelsen: Khemais Ben Mohamed, Mostafa Kharraki och Bachar Ghanoum.
Imanskolan äger många bilar. Varför en skola behöver ha 13 bilar är mycket oklart.
Som synes finns nära kopplingar mellan Imanskolan och dess ägarstiftelse och Elma School, som i sin tur drivs av ett aktiebolag.
Skolan ägs av bolaget English School Scandinavia. I den styrelsen sitter: Khemais Ben Mohammed Bassoumi, Fatima Marrakchi och Bachar Ghanoum.
Men bolaget ägs av Khalid el Mouselhi.
Khalid el Mouselhi kan trots att han haft anmärkningar av Skolinspektionen sedan 2000 driva skola.
Han blev prickad 2019 men skolan var öppen tills i år.
I februari 2020 fick däremot Elma School stänga för gott. Då hade El Mouselhi lurat till sig pengar i två decennium, med klagomål, anmälningar och prickningar utan att man ingripit.
Elma School är en vinstmaskin, för att de ju inte använt statsbidraget till skatt, löner etc som man är ålagd.
2019 delades det ut 1,2 miljoner kronor till ägaren.
2017 tog han ut 1,6 miljoner kronor i utdelning.
Han är gift med Angelika el Mouselhi som också driver skolor – förskolan Butterfly. Hon är även registrerad som Angelika Strelets, gissningsvis hennes namn som ogift. Deras son Mohammed-Alexander sitter i styrelsen för Butterfly.
Slutsats:
Imanskolan och den stiftelse som äger den har samma personer i styrelsen som för Saimagårdens förskolor och Elma Schools, som efter tjugo år fått stänga.
Islamiska Förbundet är huvudman bakom samtliga. Mostafa Kharakki är även ordförande för Islamiska Förbundets stiftelse, som numera heter…..
Han sitter i styrelsen för Elma Schools, Saimagården och Imanskolan.
Bachar Ghanoum är läkare och får därigenom intäkter från det offentliga. Han var ledamot för Islamiska Förbundet i Göteborg. Och sitter i styrelserna för Elma Schools, Saimagården och Imanskolan.
Ghanoum är även ordförande för Sveriges muslimska stiftelse. Ytterligare en stiftelse alltså. Han är ansvarig för den nya av Saudiarabien finansierade moskén på Hisingen som invigdes 2011.
Islamiska förbundet äger Stockholms moské som är en del av Muslimska Brödraskapet och har nära kopplingar till Ibn Rushd och Kista Folkhögskola. I nätverket ingår även Göteborgs moské.
Abdirizak Waberi som satt i styrelsen för Imanskolan 2016 har varit ordförande för FIOE.
Sameh Egyptsons granskning visar att Imanskolan är en del av Islamiska Förbundets skolor, Sveriges islamiska skolor. Men även Embla School är del av nätverket, då de delar styrelseledamöter.
Att skolorna som drivs med muslimsk profil granskas är viktig för friskoledebatten, det är därför jag gör det.
För att islamister kunnat utnyttja systemet visar hur dåligt riggat det är och om vi ska bygga förtroende för skolvalet måste vi städa bort allt som inte hör hemma i ett robust valfrihetssystem för skolor, som är viktigt att ha.
Det är också viktigt att täppa till alla möjligheter för Muslismska brödraskapet, salafister och andra islamisters idag starka grepp om offentliga medel och makt. De använder pengarna för att inte bara isolera fler och fler muslimer från Sverige utan också bygger upp ett system för att finansiera annat genom vinsterna.
Inte minst är fokus på alla de barn som kommer hit till ett nytt land eller föds här, som för deras eget bästa inte alls ska isoleras från svenskar och kristna. Tanken bakom friskolesystemet var inte att hjälpa radikala muslimer att bygga upp parallella världar.
Min granskning kommer fortsätta tills ett pussel av skolorna och förskolorna med muslimsk profil är kartlagda.
Pengarna, människorna, kopplingarna. Allt ska på bordet.
söndag, november 22, 2020
lördag, november 21, 2020
DNA – RNA
DNA lika med komponentsystemet och RNA lika med operativsystemet.
Skapelsens herre har förlorat kontrollen!
Alkohol – narkotika
Substanser som påverkar centrala nervsystemet kan vara till synes harmlösa smärtstillande som tas vid en normal huvudvärk och det kan vara heroin som bryter ned såväl kropp som själ.
Däremellan finns kaffe, nikotin, folköl, vodka, extasy, opium, kokain. kat, tramadol´och så vidare.
Alla de här substanserna stör ganglier och synapser.
Alla de här substanserna påverkar det mentala systemet.
Hädelse
Det har varit intressant att följa det exceptionellt höga tonläge som följt på den extrema – och begränsade – danska politiska rörelsen Stram kurs tilltag att bränna Koranen. Barbariskt, utropade ärkebiskop Antje Jackelén och Sveriges kristna råd, ett råd som samlar Sveriges kristna ledarskikt. Det är som i Tredje riket, stämde den politiska eliten och många medier in.
Nu kan man tycka att det borde finnas sans och balans i utspel och paralleller, men avsaknaden av fattning är istället signifikant för vår tid. Barbari är ett sällsynt starkt ord och det finns sannerligen en hel del i mänsklighetens historia och samtid som varit och är barbariskt. Religiöst tvång, förtryck och våld, till exempel. Och i Tredje riket var det den totalitära och brutala staten som brände böcker och censurerade, inte en marginalföreteelse som Stram kurs.
Om man nu ändå vill tala om barbari och Tredje riket vore det kanske idé att påminna sig om de liv författarna Salman Rushdie och Ayaan Hirsi Ali tvingats leva efter att blivit anklagade för att häda islam. Och att reflektera över de islamofascistiska staterna runt om i världen, under vilkas hädelselagstiftningar mänsklig frihet och själva livet försmäktar.
”Jag står upp för andras rätt att häda det jag tror och bekänner, alla timmar på dygnet.”
Sveriges kristna råd säger i samma uttalande att de motsätter sig medvetna kränkningar av människors tro. Det är inte första gången de formulerar sig på liknande sätt. Kyrkoledarna är således inte några vi kan hålla i handen när våra grundläggande friheter ifrågasätts eller ruckas. Jag är långtifrån säker på att de inte skulle stödja successiva inskränkningar som så småningom leder fram till ett slags hädelseförbud. Det kan vara på sin plats att erinra sig att det faktiskt inte var förrän genom religionsfrihetslagen år 1951 som människor fick lämna Svenska kyrkan, utan att samtidigt träda in i ett annat trossamfund.
Vilka är vi egentligen?
Helt öppna med att de driver införandet av ett hädelselagstiftning är islamistiskt orienterade imamer. En imam i en förort till Stockholm förklarade exempelvis i en dagstidning nyligen att han tillsammans med andra muslimska samfund arbetar för att påverka Sveriges grundlag och göra det förbjudet att skända islam och andra religioner. Han fick inga följdfrågor om det av reportern, vilket även det är utmärkande för vår samtid.
Andra religioner? Blanda inte in mig som troende i er teokratiska strävan, tänkte jag, när jag läste om det för demokratin hotande arbete de muslimska samfunden uppgavs bedriva. Riktigt illa är att den subversiva verksamheten bedrivs med dina och mina skattepengar. Den åsikt imamen gav uttryck för är han givetvis i sin fulla rätt att ha, men att skattemedel fördelas till samfund med den inriktningen genom Myndigheten för stöd till trossamfund är oacceptabelt. Att vi ska betala för att demokratin undergrävs är inget annat än självdestruktiv och masochistisk flathet.
Och tydligare illustration till en totalt havererad integration går väl knappast heller att uppbåda. De som driver på för hädelselagstiftning vet uppenbarligen inte ens i vilken kultursfär de lever i eller har sökt sig till: en demokratisk och fri västvärld där du hädar precis vad och vem du vill. Piss Christ, så att säga, som konstnären och fotografen Andres Serrano uttryckte det om verket där han sänker ned ett krucifix i sin egen urin. Jag står upp för andras rätt att häda det jag tror och bekänner, alla timmar på dygnet.
Frankrikes president Emmanuel Macron har den senaste tiden föreslagit ett lagpaket, som inskärper att republikens principer omfattar alla och för att motverka det han tydligt pekar ut som problemet och benämner le séparatisme islamiste. Macron understryker att den sekulära, neutrala staten är limmet i ett enat Frankrike. Varje begäran om subventioner från de gemensamma medlen kommer att vara villkorad och kräva en motprestation: De som erhåller dem måste underteckna ett kontrakt där de försäkrar att de respekterar republikens värden. Slirar de det minsta senare blir de ersättningsskyldiga.
Macron, säger jag. Men att förvänta sig sådan tydlighet och handlingskraft i den svenska ankdammen är troligen att hoppas på för mycket. Fast att avskaffa och begrava Myndigheten för stöd till trossamfund och sluta att okritiskt skattefinansiera det så kallade civilsamhället vore en början. Hur svårt kan det vara?
Annika Borg
Teologie doktor och skribent.
fredag, november 20, 2020
Tortyrmisshandeln på kyrkogården
Tortyrmisshandeln på kyrkogården
Misstänkta för tortyrnatten vägrade svara 543 gånger
Skrattar och gäspar i polisförhören
Två unga män anklagas för att ha kidnappat, våldtagit och torterat två pojkar på en kyrkogård i Solna.
Trots att åklagaren har teorier är motivet fortfarande okänt.
I förhör skrattar de misstänkta – och tiger genom 543 frågor om skräcknatten.
Två män, 18 och 21 år, åtalades i veckan för människorov, synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt, grovt rån och övergrepp i rättssak.
Offren har i förhör detaljerat berättat hur de tvingades in på kyrkogården i Solna, blev avklädda, fastbundna, brända, utsatta för omfattande våld och levande begravda.
En av pojkarna berättade att han hade gett upp hoppet under den tio timmar långa tortyrnatten och trodde att han skulle dö.
– Jag kände liksom hur liksom allting bara rinner. Typ som jag skulle duscha fast i blod.
Försvaret: Sitter tyst
De två misstänkta gärningsmännen har suttit tysta i polisens förhörsrum.
18-åringen valde i de inledande förhören att svara på ett antal frågor och kort berätta om var han bland annat befann sig de aktuella datumen i augusti. Då han greps med offrens tillhörigheter på sig förklarade han att han hittat deras mobiltelefoner på en gata.
– Jag förnekar allt, eller inga kommentarer på allt, förutom det här med telefonen ... jag hittade den i närheten av Hagalunds industriområde exakt. Och så fick jag tillsagt att jag inte skulle ta upp dom men jag tog upp.
I senare förhör svarade 18-åringen ”inga kommentarer” på frågorna som ställs. Efter att ha vägrat svara på 17 frågor i rad säger förhörsledaren:
Du förstår att det är allvarliga brott du är anklagad för?
Ja
Är du nu oskyldig till detta så gör ju detta att du sitter och säger ”inga kommentarer” inte det bättre förutsatt att du är oskyldig?
18-åringen fortsatte dock tiga. Han skrattade även vid flera tillfällen. Till slut frågade polismannen:
Är det tröttsamt?
– Vadå?
Att säga inga kommentarer?
– (Skrattar till) Nej. Det är tröttsamt att vara här med er, liksom.
Den andra misstänkta.
Ville inte medverka
Poliserna presenterade en rad bevis mot 18-åringen, bland annat att hans dna hittats på i ett knivfodral på brottsplatsen.
– Ingen kommenterar.
Är det en bra förklaring?
– Inga kommentarer.
En av groparna där pojkarna grävdes ner.
21-åringen valde i förhöret i samband med gripandet berätta att han nekar till våldsbrotten men erkänner ett narkotikabrott.
I det nästkommande förhöret, dagen därpå, fick han 16 frågor.
På samtliga svarade han ”ingen kommentar”.
Två veckor senare sökte utredarna upp honom i häktet, varpå mannen sa att han inte ville medverka.
Svarade för första gången efter konfrontation
Senare hölls ytterligare ett förhör, som pågick i en kvart. Totalt 50 frågor ställdes, och poliserna fick svaret ”ingen kommentar” lika många gånger.
Det var inte förrän i november som utredarna lyckades få något annat svar av honom.
Efter 53 frågor blev 21-åringen konfronterad med att en häktesvakt vittnat för polisen om att mannen erkänt för vakten att han bland annat knivhuggit offret och att det sedan eskalerade innan ”allt gick åt helvete”.
Då, för första gången, pratade 21-åringen:
– Han ljuger. Det kan jag garantera. Han ljuger. De här sakerna har kommit till nyheterna och sånt. Så alla kan snacka skit, alla gillar att hata. Folk har ringt min familj, hotat dem. Han kan vara en av dem.
Frågar om snus när han förhörs
Vakten sa också att 21-åringen ”verkade sakna empati” och skrattade åt offren. I samband med det ska han ha sagt att ”de har det bra och att de kommer får ett stort skadestånd”.
Den misstänkte menade däremot att häktespersonalens vittnesmål var ”skitsnack, skitsnack” och fortsatta mest säga: inga kommenterar.
Han svarade även med tystnad vid ett antal tillfällen. När polisen ifrågasatte honom reagerade han med att säga:
– (Gäspar) Har du snus?
Några av frågorna som får ”ingen kommentar” som svar.
Några av frågorna som får ”ingen kommentar” som svar.
Trots att de båda männen vid totalt 543 gånger valde att inte lämna några kommentarer beskrivs bevisningen mot duon som god.
Enligt åklagaren har det på grund av de åtalades fåordighet inte framkommit något klart motiv, men teorin är att det handlade om pengar.
Bland annat framgår det genom den ena mannens mobil att han ansökt om ett sms-lån före tortyrnatten.
Rättegången väntas starta i slutet av november och pågå i sex dagar.
FAKTA
De två misstänktas belastningsregisterutdrag
► 21-åringen har sex avsnitt i registret:
Dömd 2020-07-02 för mordbrand
Straffet: Fängelse 1 år 6 månader
Dömd 2020-02-06 för olovligt brukande, olovlig körning, rattfylleri, ringa narkotikabrott
Straffet: 5 000 kronor i dagsböter
Dömd 2019-04-29 för ringa stöld
Straffet: 1 500 kronor i dagsböter
Dömd 2018-06-26 för ringa narkotikabrott
Straffet: 1 500 kronor i dagsböter
Strafföreläggande utfärdat 2017-07-11 för ringa narkotikabrott
Straffet: 1 500 kronor i dagsböter
Dömd 2016-04-04 för stöld
Straffet: Ungdomstjänst i 40 timmar
► 18-åringen har två avsnitt i registret:
Ordningsbot 2020-05-11 för ej uppvisat giltigt färdbevis
Straffet: 1 000 kronor i penningböter
Dömd 2019-03-29 för försök till stöld
Straffet: Ungdomsvård
Källa: Handlingar från Solna tingsrätt
onsdag, november 18, 2020
tisdag, november 17, 2020
Centerpartiet Liberalerna
Centern styrs som ett företag, Liberalerna som ett universitet
Sverige har idag två liberala partier. Men bara ett av dem genomsyras av den liberala traditionen – på gott och ont. Politikens villkor belönar nämligen sällan ett intellektuellt förhållningssätt.
Sverige har idag två liberala partier. Länge hade vi bara ett. Liberalerna är kanske det parti i Sverige som mest ståndaktigt hållit fast vid sin ideologi decennium efter decennium. Det har förvisso inte fattats märkliga utspel åt olika håll.
Men partiet sätter en ära i att förvalta en ideologisk tradition. Det är ett närmast konservativt drag. I få andra partier kan man som i L referera tillbaka till gamla tänkare och ledare som John Stuart Mill och Bertil Ohlin utan att det känns förlegat. En vanlig uppfattning inom L är nämligen att man försvarar eviga principer i en oförstående omvärld.
På så sätt påminner L om ett högre seminarium vid universitetet. Åtminstone är denna självbild av intellektuella ideal levande inom partiet. Och precis som vid universitetet leder de höga anspråken lätt till intensivt känslostyrda konflikter kring vad sanningen, eller de rätta principerna, egentligen innebär. Splittringen är ständigt hotande.
Centern är närmast motsatsen. Partiet har lyckats inta nästan alla positioner på den politiska skalan, från 1930-talets kryptofascistiska bonderomantik, över 1970-talets ”Åsa-Nisse-marxism” till 2010-talets nyliberalism. Nu verkar partiet åter igen vara på väg att transformeras till en ideologiskt oklar värdegrundsliberalism á la Demokraterna i USA.
Centern har närmast blivit ett lackmustest på vilka politiska vindar som blåser för tillfället. Partiet styrs som ett företag. Det svarar på efterfrågan. Och de anställda… förlåt medlemmarna är nöjda så länge ledningen levererar. C:s överlägsna känsla – och budget – för marknadsföring har nu knuffat Liberalerna åt sidan. Paradoxalt nog är en del av förklaringen till framgångarna att C inte haft någon ideologisk tradition – liberal eller annan – att ta hänsyn till. Det säger också något om politikens villkor i ett marknadsorienterat samhälle.
måndag, november 16, 2020
Göran Persson om bidragsfesten
Göran Persson: Begränsa välfärden för nyanlända
Publicerad 16 nov 2020 kl 08.58
Göran Persson är i dag ordförande för Swedbank och LKAB.
Flera partier tycker att nyanlända ska kvalificera sig in bidragssystemet – men förslaget nobbades i regeringens migrationsförslag.
Nu föreslår Göran Persson (S) att begränsningar kan bli nödvändiga.
– Om det står till förfogande från dag ett kommer det urholkas, säger den tidigare statsministern i tankesmedjan Tidens podcast.
Flyktingfrågan har varit central i svensk politik det senaste decenniet. Enligt Göran Persson kan det folkliga missnöjet, som banat vägen för SD, härledas till en nyliberal och öppen syn på migrationen.
Han pekar ut den fria rörligheten för arbetstagare inom EU som ett slags startskott, där S och M sedan har haft svårt att ändra kurs mot en mer kontrollerad invandring.
– Det här varnade jag för efter att EU utvidgades. Jag kallade det för social turism, att det kan bli svårhanterligt. Jag ville ha en sjuårig övergångsperiod när EU öppnades som arbetsmarknad, men fick nederlag i riksdagen. Centerpartiet bytte fot, och sedan dess har vi haft en övervikt som tycker att vem som vill får komma hit. Det håller inte, även om jag kan sympatisera med tanken. Där har det gått snett, säger Göran Persson i Tidens podcast.
Öppnar för volymmål
Den tidigare statsministern anser att Sverige endast kan ta ansvar för många asylsökande förutsatt att andra EU-länder också gör det. Han öppnar även för någon typ av volymmål eller riktmärke.
– Vi måste ha någon typ av ordning som gäller. Antingen satt i siffror, eller från en annan utgångspunkt. När invandringen sköts på ett bra sätt har den varit till väldig fördel för Sverige. Det finns plats för fler, men på ett ordnat och kontrollerat sätt.
Persson tycker också att man bör begränsa Sveriges bidragssystem för nyanlända. Under det senaste årets arbete inom migrationskommittén har SD, M och C drivit att nyanlända måste kvalificera sig till välfärdssystemen, men efter uppslitande interna diskussioner i regeringen valde S och MP att inte gå vidare med frågan.
– Man behöver en arbetsplats att gå till, och kanske också en period av väntan innan man får tillgång till alla de rättigheter som vi har byggt upp, vi som har funnits här hela livet. Om det står till förfogande från dag ett kommer det urholkas, säger Göran Persson i podcasten.
”SD kommer slitas sönder”
Trots att en majoritet i Sveriges riksdag i dag är höger, tror Göran Persson att en majoritet av befolkningen fortfarande är vänster. SD-väljare som egentligen ogillar högerpolitik kommer på sikt att hitta tillbaka till S – om fördelningsfrågorna får stå i centrum, säger den tidigare statsministern.
– Jag tror att vi har parkerat kanske tio procent av vår valmanskår i Sverigedemokraterna, och de kommer vi få tillbaka om vi driver en aktiv politik för rättvis fördelning. SD låtsas inte längre att de talar för vanligt folk, de för en högerpolitik kring exempelvis arbetsrätten som ligger ljusår från vanligt folks intresse. SD:s problem är att ju närmare makten de kommer, desto mer kommer de att slitas sönder.
Knutby – Epilog del 1
Gembäck har berättat sin historia tidigare, och mycket i boken är redan känt. Men nu ställs det samman och många detaljer tillkommer. Som kyrkohistoriker uppskattar jag särskilt uppgifterna om vilka böcker och predikanter de tagit intryck av. Här blir det tydligt att trosrörelsen, med Livets ord som mest kända företrädare i Sverige, länge var en viktig inspirationskälla – tills även de ansågs för världsliga.
Gembäck tar en risk genom att berätta. Den som skriver en bok riktar ljuset mot sig själv och det innebär inte bara uppmärksamhet utan också granskning. Berättelse väcker en del frågor. Varför städade han badrummet efter Heléne Fossmos död, så att en brottsplatsundersökning blev omöjlig? Varför fick barnflickan flytta in till Helge igen, trots att Gembäck nyss konfronterat honom om hans otrohet. Och upprepade gånger låter han oss veta att han var kritisk till Åsa Waldau – men varför förblev han ändå en av hennes främsta försvarare?
Hennes förmåga att hålla fast vid komplexiteten i det som är hennes uppväxt är beundransvärd.
Gembäck är både offer och förövare i denna historia – det vet han och han vill ta ansvar för vad han gjort. Men han berättar för att förstå sig själv, och det finns alltid en risk att den som skriver med detta motiv låter urskuldande i andras öron.
Linnéa Kuling berättar ur ett barns perspektiv, vilket är en sida som inte hörts lika ofta. Det intressanta i hennes bok är inte nya fakta, utan bilderna av människor och stämningar. Vi har levt med Waldau och Fossmo på löpsedlarna i nästan tjugo år, men hur framstod de för ett barn mitt i församlingen? Om detta skriver Kuling nära och innerligt, präglat av barnets öppna blick.
Hennes förmåga att hålla fast vid komplexiteten i det som är hennes uppväxt är beundransvärd. Det hade varit enklare att måla enbart i svart, men så entydig är sällan sanningen. I slutändan är dock de andliga övergreppen på barnen det mest smärtsamma i hela denna historia. Kuling berättar hur hon gömmer sig under täcket för demoner och hur mobbingen i församlingen får återverkningar bland barnen. Som tonåring får hon veta att äktenskap inte är aktuellt eftersom Jesus snart kommer tillbaka.
Katastrofen i Knutby kan analyseras ur olika perspektiv. Församlingen är onekligen i händerna på ett ledarskap med grava personliga problem. Det liknar psykisk misshandel inom ett äktenskap.
Men i Knutby motiveras manipulationen teologiskt. I båda böcker framträder en församling fixerad vid möjligheten att ”få tag på” en ny och högre kunskap. Andliga insikter som omintetgör konventioner och normer – det man tidigare uppfattat som förnuftigt och normalt.
Den viktigaste idén är den att Åsa Waldau är Kristi brud. Sedan följer, som en röd tråd, en rad sexuella relationer som beskrivs som andliga. Fossmo använder sex som ett redskap i andliga strider och Waldau omges av ett harem som agerar som Jesus ställföreträdare. Äktenskap upplöses och minderåriga utnyttjas med hänvisning till att detta inte är vanligt sex, utan andligt och därmed gudomligt sanktionerat.
Normbrytande, minst sagt. Samma logik använder Fossmo för att övertyga barnflickan att mörda: Det är inget brott, hävdar han, utan Guds vilja.
Samtidigt är det okonventionella församlingens styrka. Kuling skildrar detta sammansatta förhållande väl. Hon möter en gemenskap där många tar sig an henne. I Knutby går hon från att vara ett barn med särskilda behov, till en flicka som leker som andra ungar.
Här gäller varken förnuft eller konvention.
Men det blir gränslöst. Ett nyfött barn skickas runt bland församlingsmedlemmarna som bär och vaggar. Det visar att kärleken inom gemenskapen inte bara gäller de egna utan allas barn. Men när bebisen börjar gråta lämnas det inte tillbaka till föräldrarna förrän det slutar. ”Familjeband verkar vara något fult. Spädbarn ska lära sig att kunna vara ifrån sina föräldrar”, konstaterar Kuling. Gemenskapen inom sekten ska trumfa naturliga familjeband.
Knutby kopplar loss från andra kunskapskällor än sina egna uppenbarelser och andliga insikter. Här gäller varken förnuft eller konvention. Det öppnar dammluckorna för kränkningar, övergrepp och till sist mord ”i Guds namn”. Om någon invänder får de höra att deras stolthet utestänger dem från uppenbarelserna. ”Är det fel på dig eller på Gud?”, frågar Gembäck tvekande medlemmar.
Man skulle önska att det fanns en metod som skyddade från all form av sekterism, men jag tror inte på någon mirakelmedicin. Kaos är granne med Gud, och det som avviker från normen är ibland ett progressivt genombrott, andra gånger sekteristisk galenskap.
Försöken att skapa en värld där tragedin inte är möjlig slutar ofta i ännu större tragedier. Men det betyder inte att vi inte kan göra något. Teologisk bildning ger viss immunitet. Dessutom behövs öppenhet, en mångfald av perspektiv – och inte minst en stor portion bondförnuft. Bara så kan man skilja mellan farlig och fantastisk fanatism.
söndag, november 15, 2020
Islam och muslimer
En bloggläsare frågade mig nyss varför jag inte tycker om muslimer och svaret är enkelt; Jag tycker ingenting om vanliga hederliga muslimer!
Vanliga hederliga muslimer är nog väldigt lika vanliga hederliga kristna och jag har ingen anledning att inte tycka om dem.
Islam som ideologi är en helt annan sak och där är problemet att islam är ett hinder för bra villkor som Förenta Nationerna har stadgat.
Titta på alla länder som domineras av islam!
Beakta dessa länders förhållande till demokrati, jämställdhet, jämlikhet, religionsfrihet, samkönad kärlek, konfessionsfri utbildning, tryckfrihet, religionsfrihet och inställning till kristna!
Vanliga hederliga muslimer är nog väldigt lika vanliga hederliga kristna och jag har ingen anledning att inte tycka om dem.
Islam som ideologi är en helt annan sak och där är problemet att islam är ett hinder för bra villkor som Förenta Nationerna har stadgat.
Titta på alla länder som domineras av islam!
Beakta dessa länders förhållande till demokrati, jämställdhet, jämlikhet, religionsfrihet, samkönad kärlek, konfessionsfri utbildning, tryckfrihet, religionsfrihet och inställning till kristna!
fredag, november 13, 2020
Islamisk terror
Kulhålen kvar – fem år efter terrorn i Paris
"Ta-ta-ta", lät det när fredagen den 13:e förvandlades från barhäng till blodbad.
Nu minns Frankrike de 130 döda från terrorn i Paris 2015 – samtidigt som coronapandemin håller hela landet i ett järngrepp.
Vid restaurang Le Petit Cambodge i centrala Paris syns fortfarande kulhål på en av murarna. Två poliser på plats känner efter med fingrarna, men vill inte vara med på bild.
Det vill inte restaurangägaren heller.
"Tack för förfrågan, men vi har aldrig velat ta till orda om händelserna 2015 och vi fortsätter att hålla en lugnande tystnad", hälsar Simon Octobre via e-post.
En minnesplakett vid kulhålen får i stället i ytterst korta ordalag berätta om vad som hände.
"Till minne av de skadade och mördade vid attentaten den 13 november 2015. För 13 förstörda liv", lyder texten.
Klockan var 21.25 på kvällen när barhänget på Le Petit Cambodge och grannkrogen Le Carillon avbröts av skottlossning från automatvapen. Det följdes av attacker mot ytterligare tre uteställen i närheten och framför allt av ett intrång på Bataclan-teatern, där ett rockband spelade inför fullsatt publik. Tre förövare fanns även på plats ute vid fotbollsarenan Stade de France i Saint-Denis.
När kvällen var över hade totalt 130 personer dödats av terroristerna. Gärningsmännen var islamistiska extremister som agerade för terrorrörelsen IS.
Dagen efter var Paris en stad i sirener och sorg. Vid polisens avspärrningar vittnade invånarna om vad som hänt.
– Ta-ta-ta, lät det. Folk trodde att det var något slags smällare, berättade en av dem för TT.
– Sedan sprang vi bara, väldigt snabbt, sade en annan.
– Man skakas återigen av att det är så brutalt och barbariskt, att man kan döda en lärare på det här sättet, säger Maria Bråkenhielm, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Paris.
Hon har fått tänka mer på säkerheten igen, samtidigt som hon får vara bollplank för oroliga svenskar i staden.
– Fler uttrycker oro och rädsla. Samtidigt säger alla att enda vägen är att försöka leva tillsammans. Vi får inte stänga oss inne, säger Bråkenhielm.
Instängt är ändå vad som gäller för tillfället. Sedan i våras är Paris och hela Frankrike ansatt av en fiende som skördat betydligt fler offer än terrorn. Över 40 000 fransmän har hittills dött i covid-19 och än en gång är Paris nedstängt och igenbommat.
Svenska kyrkan har fått lägga om sin verksamhet, hålla gudstjänst via webben och satsa på hembesök för äldre och behövande.
– Men även om kyrkan är stängd så är inte församlingen det. Och man kan också komma på enskilda besök. Kyrkans uppgift är att vara öppen, ett rum för tröst, säger Maria Bråkenhielm.
I Frankrike har samtidigt kampen mot terrorn återigen blivit en politisk huvudfråga. President Emmanuel Macron har skärpt tonen rejält mot "islamistisk separatism" och utlovat ett lagpaket i början av december för att stärka det sekulära samhället. Parallellt görs nya framstötar på EU-nivå för terrorbekämpning på internet och hårdare gränskontroller.
Många andra utspel är att vänta, när allehanda politiker nu börjar sondera terrängen inför nästa presidentval, våren 2022.
Högerpolitikern och mångårige EU-parlamentsledamoten Philippe de Villiers försöker lansera sin bror, förre generalstabschefen Pierre de Villiers.
– Det finns situationer som kräver en militär. Presidentens uppgift är inte att småprata med Angela Merkel, det är att åka ut i förorten, stänga de extrema moskéerna och leta reda på alla vapen, säger Philippe de Villiers i tidningen Le Figaro.
Vid brottsplatserna från 2015 är det samtidigt stilla. Vid Bataclan-teatern stannar förbipasserande till för en färsk fotoutställning med berättelser från terrordygnet.
Den minnessten som satts upp för de döda har också fått sällskap av fotografier, blommor och teckningar.
Här hälsas en sista gång till alla de som gick ut den där kvällen men aldrig kom hem igen.
"Vi tänker så mycket på er", har ett barn skrivit på sin teckning.
"Du fattas oss. Vi älskar dig", står skrivet på ett fotografi.
Fakta: Terrordåden i Paris 2015
Fredagen den 13 november 2015 slår beväpnade terrorister till på sex olika platser i en koordinerad attack i Paris.
Sammanlagt 130 personer dödas av terroristerna, varav 90 personer i konserthallen Bataclan, 21 vid restaurangen La Belle Équipe, 13 på restaurangen Le Petit Cambodge och närliggande baren Le Carillon, fem på pizzerian Casa Nostra, och en vid idrottsarenan Stade de France. En av de döda var en ung svenska. Över 400 skadas.
Sju gärningsmän spränger sig själva i luften eller dödas av polis. Ytterligare två dödas i en polisräd tre dagar senare.
En person, Salah Abdeslam, tros vara den ende gärningsmannen som överlevde dåden. Han greps i en antiterrorräd i Bryssel i mars 2016 och sitter nu häktad i Frankrike i väntan på den rättegång som beräknas börja under 2021. Han har redan dömts till 20 års fängelse i Belgien för den skottlossning som ägde rum i samband med hans gripande.
Fakta: Svarta listan – terror i Europa efter 2015
Terrordåden i Paris den 13 november 2015 har följts av en rad andra dåd runt om i Europa, utförda av islamistiska extremister. Här är några av de mest uppmärksammade:
* Belgien, mars 2016: 32 personer dödas vid självmordsbomber mot flygplatsen och en tunnelbanestation i Bryssel. Tre gärningsmän dör, flera andra inblandade - däribland en svensk - inväntar rättegång.
* Turkiet, juni 2016: 45 döda när tre män använder skjutvapen och utlöser självmordsbomber på flygplatsen i Istanbul. Gärningsmännen dör.
* Frankrike, juli 2016: 86 döda när en tung lastbil körs in bland nationaldagsfirare i Nice. Föraren skjuts ihjäl av polisen.
* Tyskland, december 2016: Tolv döda när en lastbil körs in på en julmarknad i Berlin. Gärningsmannen skjuts senare ihjäl på flykt i Italien.
* Turkiet, januari 2017: 39 döda vid en skjutning på en nattklubb i Istanbul. Gärningsmannen döms till livstids fängelse.
* Ryssland, april 2017: 16 döda när en självmordsbombare slår till mot ett tunnelbanetåg i S:t Petersburg.
* Sverige, april 2017: Fem döda och 14 skadade när en lastbil körs in i gående på Drottninggatan i Stockholm. Gärningsmannen har dömts till livstids fängelse.
* Storbritannien, maj 2017: 22 dödas av en självmordsbombare vid en popkonsert i Manchester Arena.
* Storbritannien, juni 2017: Åtta döda när tre män kör över gående på en bro i London och attackerar andra med kniv. Alla tre skjuts ihjäl av polisen.
* Spanien, augusti 2017: 16 personer dödas i olika händelser med anknytning till att en skåpbil används mot gående i Barcelona. Totalt åtta gärningsmän skjuts ihjäl.
* Frankrike, december 2018: Fem döda och elva skadade när en man attackerar besökare på julmarknaden i Strasbourg. Gärningsmannen spåras upp och dödas två dagar senare av polis.
* Österrike, november 2020: Fyra dödas och 22 skadas när en man attackerar en synagoga och bar- och restaurangbesökare i centrala Wien. Gärningsmannen skjuts ihjäl av polisen.
Vid restaurang Le Petit Cambodge i centrala Paris syns fortfarande kulhål på en av murarna. Två poliser på plats känner efter med fingrarna, men vill inte vara med på bild.
Det vill inte restaurangägaren heller.
"Tack för förfrågan, men vi har aldrig velat ta till orda om händelserna 2015 och vi fortsätter att hålla en lugnande tystnad", hälsar Simon Octobre via e-post.
En minnesplakett vid kulhålen får i stället i ytterst korta ordalag berätta om vad som hände.
"Till minne av de skadade och mördade vid attentaten den 13 november 2015. För 13 förstörda liv", lyder texten.
Klockan var 21.25 på kvällen när barhänget på Le Petit Cambodge och grannkrogen Le Carillon avbröts av skottlossning från automatvapen. Det följdes av attacker mot ytterligare tre uteställen i närheten och framför allt av ett intrång på Bataclan-teatern, där ett rockband spelade inför fullsatt publik. Tre förövare fanns även på plats ute vid fotbollsarenan Stade de France i Saint-Denis.
När kvällen var över hade totalt 130 personer dödats av terroristerna. Gärningsmännen var islamistiska extremister som agerade för terrorrörelsen IS.
Dagen efter var Paris en stad i sirener och sorg. Vid polisens avspärrningar vittnade invånarna om vad som hänt.
– Ta-ta-ta, lät det. Folk trodde att det var något slags smällare, berättade en av dem för TT.
– Sedan sprang vi bara, väldigt snabbt, sade en annan.
Inför femårsdagen finns extra polisbevakning på alla brottsplatserna. Terrorn har än en gång gjort sig påmind, i form av mordet på en lärare som fick huvudet avskuret utanför Paris i början av oktober, följt av en kyrkoattack i Nice.
– Man skakas återigen av att det är så brutalt och barbariskt, att man kan döda en lärare på det här sättet, säger Maria Bråkenhielm, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Paris.
Hon har fått tänka mer på säkerheten igen, samtidigt som hon får vara bollplank för oroliga svenskar i staden.
– Fler uttrycker oro och rädsla. Samtidigt säger alla att enda vägen är att försöka leva tillsammans. Vi får inte stänga oss inne, säger Bråkenhielm.
Instängt är ändå vad som gäller för tillfället. Sedan i våras är Paris och hela Frankrike ansatt av en fiende som skördat betydligt fler offer än terrorn. Över 40 000 fransmän har hittills dött i covid-19 och än en gång är Paris nedstängt och igenbommat.
Svenska kyrkan har fått lägga om sin verksamhet, hålla gudstjänst via webben och satsa på hembesök för äldre och behövande.
– Men även om kyrkan är stängd så är inte församlingen det. Och man kan också komma på enskilda besök. Kyrkans uppgift är att vara öppen, ett rum för tröst, säger Maria Bråkenhielm.
I Frankrike har samtidigt kampen mot terrorn återigen blivit en politisk huvudfråga. President Emmanuel Macron har skärpt tonen rejält mot "islamistisk separatism" och utlovat ett lagpaket i början av december för att stärka det sekulära samhället. Parallellt görs nya framstötar på EU-nivå för terrorbekämpning på internet och hårdare gränskontroller.
Många andra utspel är att vänta, när allehanda politiker nu börjar sondera terrängen inför nästa presidentval, våren 2022.
Högerpolitikern och mångårige EU-parlamentsledamoten Philippe de Villiers försöker lansera sin bror, förre generalstabschefen Pierre de Villiers.
– Det finns situationer som kräver en militär. Presidentens uppgift är inte att småprata med Angela Merkel, det är att åka ut i förorten, stänga de extrema moskéerna och leta reda på alla vapen, säger Philippe de Villiers i tidningen Le Figaro.
Vid brottsplatserna från 2015 är det samtidigt stilla. Vid Bataclan-teatern stannar förbipasserande till för en färsk fotoutställning med berättelser från terrordygnet.
Den minnessten som satts upp för de döda har också fått sällskap av fotografier, blommor och teckningar.
Här hälsas en sista gång till alla de som gick ut den där kvällen men aldrig kom hem igen.
"Vi tänker så mycket på er", har ett barn skrivit på sin teckning.
"Du fattas oss. Vi älskar dig", står skrivet på ett fotografi.
Fakta: Terrordåden i Paris 2015
Fredagen den 13 november 2015 slår beväpnade terrorister till på sex olika platser i en koordinerad attack i Paris.
Sammanlagt 130 personer dödas av terroristerna, varav 90 personer i konserthallen Bataclan, 21 vid restaurangen La Belle Équipe, 13 på restaurangen Le Petit Cambodge och närliggande baren Le Carillon, fem på pizzerian Casa Nostra, och en vid idrottsarenan Stade de France. En av de döda var en ung svenska. Över 400 skadas.
Sju gärningsmän spränger sig själva i luften eller dödas av polis. Ytterligare två dödas i en polisräd tre dagar senare.
En person, Salah Abdeslam, tros vara den ende gärningsmannen som överlevde dåden. Han greps i en antiterrorräd i Bryssel i mars 2016 och sitter nu häktad i Frankrike i väntan på den rättegång som beräknas börja under 2021. Han har redan dömts till 20 års fängelse i Belgien för den skottlossning som ägde rum i samband med hans gripande.
Fakta: Svarta listan – terror i Europa efter 2015
Terrordåden i Paris den 13 november 2015 har följts av en rad andra dåd runt om i Europa, utförda av islamistiska extremister. Här är några av de mest uppmärksammade:
* Belgien, mars 2016: 32 personer dödas vid självmordsbomber mot flygplatsen och en tunnelbanestation i Bryssel. Tre gärningsmän dör, flera andra inblandade - däribland en svensk - inväntar rättegång.
* Turkiet, juni 2016: 45 döda när tre män använder skjutvapen och utlöser självmordsbomber på flygplatsen i Istanbul. Gärningsmännen dör.
* Frankrike, juli 2016: 86 döda när en tung lastbil körs in bland nationaldagsfirare i Nice. Föraren skjuts ihjäl av polisen.
* Tyskland, december 2016: Tolv döda när en lastbil körs in på en julmarknad i Berlin. Gärningsmannen skjuts senare ihjäl på flykt i Italien.
* Turkiet, januari 2017: 39 döda vid en skjutning på en nattklubb i Istanbul. Gärningsmannen döms till livstids fängelse.
* Ryssland, april 2017: 16 döda när en självmordsbombare slår till mot ett tunnelbanetåg i S:t Petersburg.
* Sverige, april 2017: Fem döda och 14 skadade när en lastbil körs in i gående på Drottninggatan i Stockholm. Gärningsmannen har dömts till livstids fängelse.
* Storbritannien, maj 2017: 22 dödas av en självmordsbombare vid en popkonsert i Manchester Arena.
* Storbritannien, juni 2017: Åtta döda när tre män kör över gående på en bro i London och attackerar andra med kniv. Alla tre skjuts ihjäl av polisen.
* Spanien, augusti 2017: 16 personer dödas i olika händelser med anknytning till att en skåpbil används mot gående i Barcelona. Totalt åtta gärningsmän skjuts ihjäl.
* Frankrike, december 2018: Fem döda och elva skadade när en man attackerar besökare på julmarknaden i Strasbourg. Gärningsmannen spåras upp och dödas två dagar senare av polis.
* Österrike, november 2020: Fyra dödas och 22 skadas när en man attackerar en synagoga och bar- och restaurangbesökare i centrala Wien. Gärningsmannen skjuts ihjäl av polisen.
onsdag, november 11, 2020
Brottslighet och etnicitet
Om det finns en tydlig koppling mellan brottslighet och etnicitet ska detta naturligtvis utredas i botten så att lämpliga åtgärder kan vidtagas.
Förtigande och mörkläggning innebär bara att problemet växer i det fördolda.
Politiker och journalister måste visa civilkurage och öppet visa samma attityder till alla samhällsproblem även om/när det är politiskt inkorrekt!
