Uniti säsong 3 avsnitt tre

Nu har till och med Dagens Industri gått in i luftslottet.

Det kanske ligger i namnet?

CS Lewis och Lewis Carroll var fantastiska fantzyförfattare med Narnia och Alice i underlandet.

"Lewis Carroll, egentligen Charles Lutwidge Dodgson, född 27 januari 1832 i Daresbury, Cheshire, död 14 januari 1898 i Guildford, Surrey, var en brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf. Han är mest känd för boken Alice i Underlandet och hågkommen för sin litterära stil som baserades på nonsens. Hans böcker och poem är karakteriserade av ordlekar, fantastiska infall och logiska kullerbyttor."

Inga verifierade liknelser naturligtvis.

Malmö

Hederskultur = skamkultur

Ibland hittar jag guldkorn som Khatoon


Välkommen till Föreningen Khatoon

Föreningen Khatoon är en svensk ideell förening som grundades 2006. Namnet ”Khatoon” är den kurdiska beteckningen för en fri självständig kvinna med värdighet (eng. lady). Vår symbol föreställer en kurdisk kvinna, iklädd traditionell dräkt som räcker upp sina armar. Den utformades av en konstnär i Erbil, Kurdistan, Irak.

I början arbetade föreningen mest med information och med direkt bistånd till lidande kvinnor i Sverige och Mellanöstern. Sedan 2008 har fokus allt mer kommit att ligga på kvinnor och män utsatta för hederskulturen i Sverige.

I takt med att hedersproblematiken har aktualiserats i media har också Föreningen Khatoon, Tehuset och dess förgrundsgestalt, Soheila Fors lyfts fram som ett positivt exempel. Googla på ”Soheila Fors” så får du se!

Föreningen öppnade Tehuset i oktober 2010 och det skyddade boendet, Saras Hus i slutet av 2011. I september 2012 öppnade Tehuset i Karlstad och i oktober 2013 Tehuset i Jönköping.

Under 2013 beslutade vi att gå ett steg längre. Då kvinnor födda i Mellanöstern med få skolår har mycket svårt att få arbete i det postindustriella Sverige måste arbetstillfällen skapas som tar vara på deras stora manuella färdigheter. Därför startade vi Khatoonföretagen.



Vad är Hederskultur?

Vi hör nog alla talas om hederskulturen och om hedersvåld men vad innebär det? Hedersvåld och hedersmord hänger hör främst hemma i klansamhällen med klannormer, i delar av världen där staten är svag och medlemmarna i klanen är beroende den ställning, den hjälp och det skydd som familjen och klangemenskapen utgör. Den enskilda familjens/klanens status, deras ”sharaf” (prestige/ära/anseende) är deras viktigaste tillgång.

Den bestämmer familjens ställning i lokalsamhället och är deras i särklass största tillgång. Medlemmar i en familj som har heder kan göra goda affärer, gifta sig fint och deras röst betyder något i lokalsamhället. Med skammen följer däremot en pariastämpel och utstötning ur lokalsamhället. Familjehedern vilar på en ständigt pågående social kreditvärdering utifrån familjemedlemmarnas uppförande. Särskilt viktig för- och direkt kopplad till mannens och familjens heder, är de sexuellt mogna, kvinnliga familjemedlemmarnas kyskhet. De kvinnor som bryter mot normen blir korrigerade med en stigande grad av först verbala och sedan fysiska påhopp, misshandel och i värsta fall mord. Efter ett, ofta kollektivt, beslut kan familjens överhuvud och manliga medlemmar stänga in henne eller döda henne för att återställa familjens anseende. Man har då markerat att man upprätthåller familjens heder i lokalsamhället. I svenska fall av hedersvåld har ofta unga pojkar i 15-17 års ålder agerat. De har utsetts av familjen att utföra våldshandlingen. På grund av deras låga ålder har de dömts till korta fängelsetider trots höga straffvärden. Familjen har upprättat sin heder och sonen återvänder hem som en hjälte efter en relativt kort fängelsetid. Från Irak har vi personligen hört talas om närmast symboliska straff som utdömts när mordet ansetts gälla familjens heder. Medborgarrättsgrupper i flera länder arbetar mot hederskulturen och mot straffreducering vid hedersmord.

Den yttersta marginaliseringen

Invandrarkvinnor från Mellanöstern lever ofta i en mycket pressad social miljö i Sverige. Livet i en främmande, av hemkulturen avvisad kultur leder för många till isolering. Att denna isolering leder till ohälsa är väl belagt. Både förhållandet och dess konsekvenser är utredda i Folkhälsoinstitutets rapport ”Socialt kapital och psykisk hälsa”. Rapportens entydiga slutsats är att ensamhet leder till psykiska besvär och att det särskilt drabbar människor av utomeuropeisk härkomst. 39 % av dessa kvinnor i undersökningen uppgav sig lida av psykiska besvär. De är födda och formade i en stark gruppkultur som vår individkultur inte riktigt kan hantera eller kan förstå. Då de besöker hälsovården medikaliseras ofta deras, i grunden starka sociala behov av att vara sedda och bekräftade, till ett medicinskt problem. Vår erfarenhet är att lindrigare psykisk ohälsa i denna grupp främst är ett socialt problem som botas med sociala medel. Ofta är kvinnorna i målgruppen mödrar, eller på väg att bli. Då kvinnan i denna kultur är familjens klimatskapare, växer barnen upp i en osund och olycklig miljö som kommer att prägla deras uppväxt och framtida interaktion med det övriga samhället. Att bryta dessa kvinnors isolering, att ge dem sociala, intellektuella och manuella färdigheter är ett betydelsefullt folkhälsoarbete som kommer att gynna dem själva, deras familjer och hela lokalsamhället.

En ständigt pågående social kreditvärdering

Isolationen föds dels ur övertygelsen om en kulturell överlägsenhet gentemot den svenska kulturen, dels ur heders- och gruppkulturen som mer eller mindre betonad finns i den invandrarkultur som vi lärt känna på senare år. Den enskilda familjens status, deras ”sharaf” (presige/ära/anseende) beror dels på hur de värderas i omgivningens ögon, dels på vilken stam eller klan man tillhör på familjeheder och ägande. Familjens kollektiva heder är deras största tillgång. Den vilar på en ständigt pågående social kreditvärdering utifrån familjemedlemmarnas uppförande och beteende. Särskilt viktig för och direkt kopplad till mannens och familjens heder, är de kvinnliga familjemedlemmarnas kyskhet. I ett liberalt, tillåtande Sverige med tycks restriktionerna och attityderna av kulturell överlägsenhet hårdna. En rätt typisk reaktion från Västerås citeras i SvD:

”Jag vill inte att mina barn ska bli som ni svenskar. Jag vill inte att de ska gå ut och dricka en massa sprit och träffa tio olika flickor på en vecka. Jag vill skydda dem och ge dem en fin uppfostran. Att gifta sig med en kurdisk flicka eller pojke är det bästa för dem. Jag vill inte att de gifter sig med någon utanför vår kultur, det skulle bara bli problem då. Och min man skulle bli mycket arg.”

Personliga erfarenheter av invandring, av decenniers arbete bland invandrare och socialt arbete i Kurdistan, Irak, visar att trots invandring till en annan kultur så förändras kulturmönster, rollerna inom familjen och utåt mot samhället relativt långsamt hos de vuxna medan barnen snabbare acklimatiseras i den nya omgivningen. I ett aktuellt fall där föreningens medlemmar bistått en ung kvinna utsatt för hedersvåld var hon själv född i Sverige medan hennes familj bott i Sverige i 23 år. Familjen bar på alla integrationens synliga symboler: villa, vovve och volvo. Trots detta drabbades hon av hot och hedersvåld. Utifrån dessa erfarenheter, litteraturstudier och diskussioner med företrädare för kommun, invandrare och migrationsverk ser vi en komplex problembild som måste adresseras för en god integration i det svenska samhället.

Först måste ska en god transformerande grupp skapas kring kvinnorna, sedan kan hederskulturen bemötas. Först därefter kan en verklig och varaktig integration uppnås.

Ett Uppsala om året

Låt oss därefter konstatera att det rör många människor! De invandrare som kommit de senaste decennierna har framför allt kommit från Mellanöstern och därmed områden med heders och gruppkultur. Invandringen till Sverige har legat kring 100 000 personer per år, de senaste sju åren med en ökning med tolv procentenheter de senare åren. Under det senaste året har Sverige tagit emot ungefär ett Uppsala. (Statistik Migartionsverket)

Det har varit en inströmning av migranter som Sverige inte klarat av särskilt väl, ens när gruppen var mindre. En rad rapporter pekar på att Sverige har en generös asylpolitik men att landet samtidigt är en av de sämsta länderna i OECD-området på att skapa integration. Räknar man med att det tar 7-10 år att integreras i det svenska samhället så är det just nu nästan en miljon personer som i varierande grad är på väg in i det svenska samhället – eller var tionde person i landet. Stora grupper lever i grader av utanförskap och de mest segregerade är kvinnor under hederskulturen. Varje sådan person representerar en utmaning för vårt samhälle och få av dessa utmaningar har vi kunnat hantera. Svårigheterna har varit både mängden av människor och bristen på förståelse av gruppkulturens mekanismer för beslutsfattare ur individkultur. Vi är m.a.o. generösa mot flyktingar men illa lämpade att ta hand om dem. Detta är också resultatet av ett politiskt beslut om att stödja kulturella enklaver och invandrarreservat i förorter.

Hederskulturens omfattning

Under perioden 2012 angav BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) att 17 hedersmord hade begåtts. År 2003 angav länsstyrelserna att man kartlagt 1500 fall av hedersrelaterat våld runt om i landet. Det betyder att det går ett registrerat hedersmord på knappt hundra registrerade fall av hedersrelaterat våld. Går man ytterligare ner på skalan anger 27 % av alla svenska flickor av utländsk härkomst att de har hedersrelaterade restriktioner hemifrån. Det rör sig i så fall om drygt 100 000 flickor över hela landet (detta gällde också 17 % av pojkarna i samma grupp). Siffrorna är hämtade från Sara Högdins avhandling ”Utbildning på (o)lika villkor”. Den visar att hedersrestriktionerna är av olika grader:

Minst en restriktion

81 procent av de utlandsfödda flickorna har minst en restriktion hemifrån.

68 procent av flickorna med utlandsfödda föräldrar har minst en restriktion.

34 procent av både flickorna och pojkarna med svensk bakgrund har någon restriktion.

Fler än åtta restriktioner

10 procent av utlandsfödda flickorna och 3 % av de utlandsfödda pojkarna har fler än 8 restriktioner. Det har ingen av ungdomarna med svensk bakgrund.

Nyckelrestriktionen

50 procent av flickorna med utländsk bakgrund får inte ha en pojkvän.

20 procent av pojkarna med utländsk bakgrund får inte ha flickvän.

Ungdomsstyrelsens rapport ”Gift mot sin vilja” visar att:

Cirka 70 000 personer mellan 16-25 år får inte gifta sig med vem de vill

Cirka 8500 av dessa tror att de kommer att bli bortgifta mot sin vilja

Och att det är svårare i vissa stadsdelar

I en liknande undersökning som Stockholms stad gjort visar det sig att var tionde 15årig flicka i Stockholm och fyra procent av pojkarna lever med hedersrelaterade problem som hårt begränsar deras liv. Hedersproblem var den grundläggande orsaken för mer än hälften av alla flickor som under 2006 omhändertogs enligt Lagen om Vård av Unga (LVU § 2). I de senast gjorda undersökningarna levde var tionde ungdom (oavsett kön) i åldrarna 14-18 år i familjer med en märkbar hederskultur. Det betyder att de t.ex. inte får ha samma umgängesmönster som andra ungdomar eller i vissa fall inte delta i gymnastik, bad eller i skolans samlevnadsundervisning. Om man antar att nativiteten i familjer med utlandsfödda föräldrar ligger på 2-2,5 barn så är det ingen vågad gissning att anta att någon procent av Sveriges befolkning är kvinnor som lever under en märkbar hederskultur.

Skolunderbyggnad, språkkunskaper och könsroller

Till problembilden hör också att många av de kvinnor som kommer från länder som Afghanistan, Turkiet och Somalia har ingen eller ringa skolunderbyggnad. Deras utanförskap får ännu en dimension när de kommer till det svenska informationssamhället med sitt krav på utbildning och språkkunskaper. De taktila arbeten som finns ligger helt inom det som betraktas som den manliga sektorn av arbetslivet som pizzabakning och tidnings- och reklamutdelning. Det finns helt enkelt få arbeten som en kvinna från mellanöstern, under hedersrestriktioner, utan skolunderbyggnad varken kan eller få ta. De är dömda till ett livslångt utanförskap i Sverige om ingenting händer.

En idé föddes hos oss om att öppna en mötesplats bara för dessa kvinnor. Det skulle vara en plats som särskilt utformats för att de som levde i kulturellt och religiöst betingat utanförskap skulle få möta andra, lära sig, växa och integreras. Vi byggde världens första Tehus, bara för kvinnor. Tehuset öppnade 2010 i Karlskoga, 2012 i Karlstad och 2013 i Jönköping. Nu närmast pågår uppstart i Fyrbodal/Uddevalla och i Kristianstad. Gävle och femton andra kommuner i Sverige har uttryckt intresse för en satsning.

khatoon

Partikelfysik

Lekledarna i CERN och i alla andra tummelplatser för världens dyraste experiment, tror fortfarande på tomrum!

Tomrum mellan atomerna i en molekyl.

Tomrum mellan elektroner, neutroner, protoner, kryptogoner och annat oknytt, förklarar de vara mörk materia utan att ha en susning om vad det är mer än tomrum.

Dessa överbetalda snillen uppfinner med hjälp av den dynamiska konstanten Q en hel drös med elementarpartiklar för att fylla ut tomrummet.

Geniernas största begränsning är att de har låst sig vid att allt kan beskrivas i termer som härleds till våra fysikaliska lagar.

Einsteins apostlar tror att allt kan mätas och verifieras med av människor konstruerade mätverktyg.

Kunskapsknarkarna förstår inte att ingen människa någonsin kommer att kunna verifiera livets och materiens minsta byggstenar.

Det som inte reflekterar mänskligt genererad energi, kan inte förstås av människor!

Inuti det minsta finns något ännu mindre i oändlighet!

Tomrum existerar inte!

Enligt min ringa mening är livets och materiens och alltets minsta element den gnista som förenar alltihop och allihop.

Gud, välsigna oss alla!

Bloggen

En miljon besökare just nu!

Islam

Jag har fått frågor igen om varför jag kritiserar muslimer.

Det är inte muslimer jag kritiserar utan islam!

Förklaringen är enkel.

Titta på kartan och tänk efter!

Studera islamdominerade länder med avseende på:

Demokrati.
Mänskliga rättigheter enligt FN-deklarationen.
Jämlikhet och jämställdhet för alla kvinnor.
Religionsfrihet och åsiktsfrihet.
Rätt till samkönad kärlek utan begränsningar.

Tror du att det är en tillfällighet?

Tycker du att vi bör sopa in problemen under en fasad som döljer verkligheten så att den inte blir så tydlig?

Tycker du att vi ska göra som de tre aporna?

SSU säsong 3 avsnitt 3

Nu börjar femtekolonnarna synas tydligt
och Ledarsidorna är först med att reda ut begreppen.

Islam och kristendomen - Muhammed och Jesus

Kommandoideologi och frihetsideologi.

Krigsfurste och fredsfurste

Två kors - två grundstenar

Infiltratörerna

Amnesty

Jag har alltid haft stor respekt för Amnesty men när de tog bort den här artikeln för att de anklagades för rasism och islamofobi, började jag tvivla på deras hederlighet.

Jag citerar Epiktetos:
"från att handla orätt bör Du avstå därför att det är orätt; men från att handla rätt bör Du aldrig avstå därför att andra döma orätt"

Den som kränks av fakta bör söka lösningen inom sig själv i stället för att anklaga andra för hets mot folkgrupp, rasism och islamofobi.

Nu när de anser att vissa människor i Sverige ska undantas från svenska lagar, är förtroendet helt förbrukat!

De som tigger i Sverige är en utsatt skara människor som förtjänar omsorg men inte omsorg som sätter grupp mot grupp!

Vem ska avgöra gränserna mellan de som ska följa lagen och de som slipper?

Extraval

Nu när M och S har målat in sig i varsitt hörn och blockerar en samlingsregering med S+C+L+Mp, återstår bara ett extraval.

Det kommer sannolikt att innebära framgångar för Sd och katastrof för L, Kd och Mp.

Kvar blir två block plus Centerpartiet.

Om inte de tokreligiösa i SSU hade avslöjats, hade manegen varit krattad för nyvalsframgång för S men nu när trojkan Löfven, Johansson och Ygeman inte vågar uttala sig, ser det ovisst ut.

S har ett jätteproblem med sitt ungdomsförbund SSU och de kan inte hantera det eftersom roten till det onda finns centralt i organisationen.

Bjereld och Weiderud har skapat ett osunt röstvärvningsklimat genom sina islamistiska prioriteringar.

De två är manipulerandets mästare och de bär den största delen av skulden till att homofobi och antisemitism har rotats i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU.

Genom sitt röstvärvande bland mörka krafters skaror har de lyckats rädda kvar makten och nu kämpar de för att behålla den genom omfokusering och relativisering.

Enligt min ringa mening är de två farliga opportunistiska charlataner som undergräver det civiliserade och demokratiska samhällets framsteg.

Socialdemokraterna har länge stått på
barrikaderna för viktiga värden som:

Mänskliga rättigheter enligt FN-deklarationen.
Jämlikhet och jämställdhet för alla kvinnor.
Religionsfrihet och åsiktsfrihet.
Rätt till samkönad kärlek utan begränsningar.

Nu saboteras framstegen av den politiska aristokratins nyttiga idioter!

Rinkebymoskén

Mer behöver inte skrivas om detta.

Religiösa friskolor

Följande text är en utskrift av radioprogrammet Kaliber.

De religiösa entreprenörerna i SR Kaliber 

”Jag vågar inte skriva mitt namn för att det kan bli problem annars.”

”Det är så mycket att jag vet inte hur jag ska börja.”

Januari 2018 kommer det ett mail till skolinspektionen.

”Jag trodde att när ni undersökte skolan förra året eller nåt sånt så skulle ni försöka göra att skolan skulle göra något år dom här sakerna men allt e samma som innan.”

Skolan är välkänd för Skolinspektionen, de har varit här flera gånger förut, och bara några dagar innan mailet kommer har inspektionen beslutat att rikta skarp kritik mot skolan. Kritik om att pojkar och flickor sitter åtskilda, och att elever fått lära sig att flickor ska ha slöja och inte vara offentliga.

”Snälla göra nåt!!!!!!! Jag är orolig att jag kommer få problem om jag säger vem jag är men jag känner jag måste.”

Kaliber granskar idag en stor fristående skola i Göteborg, Vetenskapsskolan, och vi upptäcker ett nätverk av skolor, skattepengar som gått till fastighetsaffärer i mångmiljonklassen. Och vi hittar ett ägaravtal som väcker frågor.

Skolan har fått upprepad kritik

Skolgården gapar tom framför den nyrenoverade skolan i Angered. På gården vid förskolan bredvid tultar små förskolebarn runt. Inne i den vita byggnaden finns en av Vetenskapsskolans två skolor i Göteborg. Här inne går förskoleklass till årskurs tre medan årskurs fyra till nio ligger en bit bort, i Kortedala. Runt 400 elever går på Vetenskapsskolan.

Jag har kommit för att träffa rektorerna Sven-Erik Berg och Vian Talusi.

– Vill du se skolan? Då tar vi ett varv, säger Sven-Erik Berg.

I klassrummen är det full aktivitet. Skolan har en så kallad allmän inriktning, alltså icke religiös, men många av barnen kommer från muslimska familjer och skolan erbjuder eleverna bland annat halalmat och frivillig bön på rasten.

Men det är en omskriven och omdiskuterad skola. Skolan har fått upprepad kritik från skolinspektionen och man har bland annat fått kritik som rör brister i sexualundervisning, att pojkar och flickor suttit åtskilda och nu senast i somras bön på lektionstid i skolans förskoleklass.

– Är detta en religiös friskola?

– Nej absolut inte! Detta är en icke konfessionell skola, säger Sven-Erik Berg.

Och jag har hittat ett ägaravtal som jag vill ställa frågor om. Ett avtal som handlar om att islamsk lag ska gälla i verksamheten.

Vi kommer återvända till rektorerna men först måste vi ta reda på mer om personerna bakom skolan och deras nätverk. En granskning av en friskola som visar sig bli en snårig resa och i vår granskning, möts vi av tystnad och stängda dörrar.

Men kan du säga att jag är här?

– Du får inte fråga någon någonting. Är vi överens?

Vetenskapsskolan omsatte förra året nästan 40 miljoner kronor Det mesta, skolpeng från kommunen. Vinsten landade på drygt 7 miljoner och 1,3 miljoner kronor delades ut till aktieägarna.

Känd predikant – skolans huvudman

Huvudman, ägare och tidigare rektor för skolan heter Abdel-Nasser El-Nadi.

– Ja, han är ju en känd predikant, inte bara i det lokala området utan även i Sverige, säger Magnus Ranstorp.

Magnus Ranstorp är docent, forskningschef och expert på våldsbejakande extremism vid försvarshögskolan i Stockholm. Han var med och skrev rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” som kom i somras, där man granskat olika salafistiska miljöer i Sverige. I rapporten beskrivs huvudmannen för Vetenskapsskolan bland annat som en aktiv föreläsare.

– Så därför blev det intressant att titta på just denna skola, fortsätter Magnus Ranstorp.

Salafistiska grundvärderingar kan krocka med skolans värdegrund

Salafism är en del av sunniislam, och kan beskrivas som en extremt bokstavstrogen tolkning av islam. Man tror på att leva som de första generationerna efter profeten och tillåter egentligen ingen ändring av islam. Salafisterna utgör en liten del av alla muslimer men salafismen verkar öka i Sverige säger Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet som forskat på just salafism.

– Många jag har pratat med tycker de går in i en gemenskap att livet får en tydligare mening att man får klara svar på sina frågor och de är ju väldigt tydliga riktlinjer för hur man ska leva och vad som är bra och vad som är mindre bra att göra och så vidare, säger Susanne Olsson.

Inom salafismen finns olika grupper. De som tar avstånd från allt våld, till de som tycker det är ett legitimt sätt att nå målen, så kallade salafistiska jihadister som till exempel IS. Men gemensamt för salafister är att det finns grundvärderingar som kan krocka med till exempel den värdegrund en skola ska jobba efter säger Susanne Olsson.

– Nej, men generellt alltså ser man att det är en väldigt konservativ syn på könsroller generellt så att män och kvinnor kan vara uppdelade till exempel i olika salar om det är föreläsningar och så där, och man följer ganska traditionella liksom mönster för vilka roller och plikter även om man understryker att män och kvinnor liksom är lika mycket värda inför Gud, men att man har olika plikter, olika roller och skyldigheter på jorden.

Kvinnans roll är traditionellt att vara fru och mamma.

– Så det blir ju väldigt värdekonservativt sätt liksom om man ser det från ett demokratiperspektiv, fortsätter Susanne Olsson.

Vid hållplats Bellevue i östra Göteborg, ett stenkast från Bellevuemoskén ligger föreningen Sveriges Förenade Muslimer, SFM, som har uppmärksammats genom granskningar av bland annat Aftonbladet, Uppdrag Granskning och den liberala tankesmedjan Timbro för att bland annat haft föreläsningar med kontroversiella föreläsare.

”Varför en tjej, när hon är 12 år gammal eller 13 år gammal, hon hör att Gud säger att om hon täcker sig hon ska till paradiset, om hon täcker inte sig hon ska till helvetet? Det är så det funkar, ska vi ljuga för henne? Det här det finns i Koran.”

Det här var ett exempel ur en granskning i Aftonbladet. 2017 blev föreningen av med sitt bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för att man inte tyckte föreningens verksamhet låg i linje med demokratiska värderingar. ”De uttalanden som gjorts om kvinnor i föreläsningar arrangerade av SFM strider mot demokratins idéer”, skriver myndigheten i sitt beslut. Föreningen gick sedan ut och kritiserade beslutet via sin hemsida och skrev också att föreningen nu jobbade strukturerat med vilka föreläsare som bjöds in. Och i ett mejl till mig skriver ordföranden för SFM att de inte, som försvarshögskolans rapport skriver, är en salafistisk förening, utan en islamisk förening.

Enligt försvarshögskolans rapport från i somras är huvudmannen för Vetenskapsskolan alltså en aktiv föreläsare och känd föreläsare, bland annat inom Sveriges Förenade Muslimer. Men trots att Abdel Nasser El Nadi driver en skattefinansierad grundskola, visar han sig mycket svår att nå.

Jag har upprepade gånger försökt få kontakt, men när jag inte lyckas beger jag mig till skolan för att se vilka som äger aktier i skolbolaget genom att titta i aktieböckerna, vilket alla har rätt att göra.

I samma byggnad som en tobaksbutik och en vårdcentral i Kortedala ligger Vetenskapsskolans årskurser 4 till 9. Den lilla fotbollsplanen som utgör skolgården är tom när jag och min kollega kommer dit. Jag har meddelat att jag ska komma idag.

– Hej, jag vill prata med El-Nadi.

Vid expeditionen möts vi av en anställd. På dörren bredvid står huvudmannens namn. Men han är inte där säger mannen vi träffar. Ingen annan heller som kan hjälpa oss och han vill inte hjälpa mig få kontakt med någon.

Men kan du försöka ringa honom åt mig?

Jag känner igen namnet på mannen vi träffar. På twitter har han bland annat retweetat, alltså delat vidare, ett inlägg som skrivits av någon med en känd IS-symbol som profilbild och även delat uppmaningar att stötta en shejk som stödjer jihad. Mannen skriver senare i ett mail till mig att inläggen är gamla och att han inte lagt märke till att profilbilden var en IS-symbol. Han ville bland annat protestera mot omänskliga fängslanden av människor i Saudiarabien. Han skriver att han tar avstånd från all terrorverksamhet.



– Okej, men tack för hjälpen då.

Jag får inte se några aktieböcker idag. Jag fortsätter försöka få kontakt med huvudmannen El-Nadi.

Miljoner går till tidigare dotterbolag

Enligt årsredovisningar jag sett har flera miljoner från Vetenskapsskolan gått till ett tidigare dtterbolag till skolan, ett bolag som numera ägs av en tidigare delägare till Vetenskapsskolan.

Jag vill veta vad pengarna gått till och beger mig till Gävle, där den nya ägaren nu driver en egen omdiskuterad skola.

En bit utanför centrala Gävle slog Nya kastets skola upp portarna i augusti. Fram till i våras var Vetenskapsskolans ägare El-Nadi också styrelseledamot för skolan här i Gävle.

Huvudmannen Rabie Karam som fram till i januari i år var delägare även i Vetenskapsskolan, slår sig ner i en stor skinnfåtölj.

– Vi är inte färdiga med skolan, säger han.

Gefle Dagblad har i flera artiklar granskat skoletableringen och har bland annat skrivit om att elever värvats genom Gävle Moské. En moské som enligt tidningens tidigare granskningar har en imam som bland annat hyllat IS på sin Facebook, något som imamen sedan tillbakavisat.

Rabie Karam säger att Gefle Dagblad ljuger i sina publiceringar om skolan. Att det är ett försök att smutskasta muslimer. Något inte tidningen håller med om. De säger till mig att granskningen är väl underbyggd. Rabie Karam hinner inte vara med på någon bandad intervju idag säger han, men att jag får titta i skolans aktieböcker.

Och jag frågar om det tidigare dotterbolaget till Vetenskapsskolan som nu Rabie Karam äger.

Vad är planen liksom?

Byggbolaget som vi kan kalla det, har lånat flera miljoner av Vetenskapsskolan som bland annat investerats i tomter runt om i landet. Pengarna ska betalas tillbaka säger han, Det är ju skolpengar.

– Det är skolpengar, säger Rabe Karam.

Och tomterna ska finansiera framtida skoletableringar. Rabie Karam fick nyligen nej från Skolinspektionen på en ansökan att öppna en skola i Dalarna. Enligt hans egen överklagan till förvaltningsrätten ingick i planerna också att bygga en ny by, där han skulle vara med och välja ut invånarna.

Jag avslutar mötet med att fråga om jag får se mig omkring på den nyöppnade skolan i Gävle, det får jag, men på ett villkor.

– Du ska inte fråga några frågor! Du ska inte fråga någon, du ska inte fråga mig. Är vi överens?

Jag får inte fråga någon någonting.

Dömd ekonom verksam i föreningen

Jag åker tillbaka till Göteborg, för som suppleant i styrelserna för både byggbolaget och för bolaget som äger Gävleskolan sitter en person jag känner igen från andra bolag.

Han är ekonom och sköter bokföringen för Vetenskapsskolan i Göteborg. Han var också med och registrerade och hade ekonomiska uppdrag i en insamlingsförening som uppmärksammas i försvarshögskolans rapport eftersom en, enligt rapporten, ledande person i föreningen 2017 dömdes för uppmaning till terrorfinansiering. Det finns inga konkreta bevis för att själva föreningen varit inblandad, men med tanke på den terrordömde företrädaren, så är föreningen intressant, säger Magnus Ranstorp på försvarshögskolan.

– Vi har också flaggat det för myndigheter innan att vi såg det på social media. Och nu är ju han dömd också. Vi tittar ju också på insamlingsorganisationerna.

Och ekonomen som var med och grundande den här föreningen är också själv dömd för brott. Bland annat bokföringsbrott. Och jag upptäcker att han tillsammans med en anhörig också driver en egen förskola i Göteborg.

Magnus Ranstorp tycker det är anmärkningsvärt att en person som är dömd för brott och varit verksam i den aktuella föreningen, får driva en förskola.

– Nej, men jag tycker det är under all kritik att en person med den bakgrunden också ska få medel att driva en skola.

Ekonomen går med på att träffa mig, men strax innan jag ska iväg till den inbokade intervjun, ställer han in eftersom han fått förhinder. I ett mail skriver han bland annat att insamlingsföreningen enligt hans kännedom aldrig ägnat sig åt något brottsligt:

”Alla medel har gått till de ändamål som varje insamling har gjorts för, främst mat och kläder till nödställda, flyktingar och andra behövande. ”

Förskolan han driver har fått kritik av kommunen, men bristerna är åtgärdade och han skriver att det är en fungerande och populär förskola. Han kommenterar inte kritiken som riktas mot honom från Magnus Ranstorp vid försvarshögskolan.

Jag hittar ytterligare en förskola i Göteborg som ägs av personer som haft uppdrag för Vetenskapsskolan. De två ägarna har båda jobbat på skolan och en av dem har suttit i styrelsen. Deras förskola utreds just nu, i mitten av oktober, av både kommun och skolinspektion efter anmälningar som rör kränkningar av barn och religiösa inslag i verksamheten. I mail till mig skriver ägarna att de driver en allmän förskola som följer läroplanen. I ett yttrande till kommunen tillbakavisar de kritiken i anmälningarna.

Vi kan alltså se att personer som på olika sätt arbetat eller arbetar för Vetenskapskolan driver egna förskolor och skolor och att personer på olika sätt återfinns i varandras bolag och i samma föreningar.

– Jag vill visa dig något…ett avtal…

Vetenskapsskolans rektor Sven-Erik Berg och hans rektorskollega Vian Talusi har under en lång stund beskrivit hur skolan arbetat aktivt de senaste åren för att få upp måluppfyllelsen bland eleverna, och att de har lyckats med detta, men jag har andra frågor jag vill ställa idag.

Islamsk lag enligt avtal

Jag visar ett aktieägaravtal jag hittat i en gammal dom som rörde en tvist mellan ägarna till Vetenskapsskolan, ett avtal om hur verksamheten i deras gemensamma bolag skulle styras. Enligt avtalet kan bara personer med rätt egenskaper enligt islamsk lag äga aktier och ledningen av arbetet skulle ”etableras enligt den islamska rättens grunder”. Islamsk lag ska enligt avtalet ha försteg utom i nödvändiga fall som bedöms från fall till fall.

– Ja, du pratar om bolaget. Men skolan i sitt godkännande från skolinspektionen så är den icke- konfessionell och vilar bara på skollag och värdegrund och det är det uppdraget jag har fått. Sedan vad det innebär i praktiken det vet jag ju inte, säger Sven-Erik Berg.

Så du har inte märkt av detta i din verksamhet?

– Nej, absolut inte. Jag jobbar på en icke-konfessionell skola.

Avtalet har inget med skolans verksamhet att göra säger rektor Sven-Erik Berg. Men i de tillägg som finns till avtalet nämns specifikt uppgifter som rör skolan, vem som ska vara rektor och vilket ansvar och vilka befogenheter skolans rektor ska ha.

En roll som alltså huvudmannen hade fram till 2012. Och i en bilaga till domen beskriver en före detta delägare för skolan att avtalet innebär att den islamska traditionen ska ha företräde när det gäller den värdegrund som skolan arbetar efter som till exempel frågor som att bära slöja och att inte flickor och pojkar ska bada ihop.

Religionen kan spilla över

Magnus Ranstorp på försvarshögskolan menar att avtalet visar på att ägarens och huvudmannens religiösa engagemang riskerar att spilla över på skolverksamheten.

– Nej, jag kände inte till det här avtalet, men det stärker ju bara caset mot skolan.

De menar ju själva att det inte påverkar skolan och verksamheten där.

– De menar det men skolinspektionen har en klar och tydlig åsikt. Det är en gedigen läsning på skolinspektionen, var och en kan gå in och läsa själva om vad det har varit för brister, säger Magnus Ranstorp.

Vetenskapsskolan har alltså återkommande fått kritik från skolinspektionen. Det har gällt saker som kompetensbrist och undermåligt skolbibliotek. Men också kritik om religiösa inslag i verksamheten och brister i värdegrundsarbetet.

2012 kritiserades skolan för att elever på lågstadiet bara fått lära sig om islam inom religionsundervisningen och rektorn kritiserades bland annat för att flickor och pojkar satt åtskilda i klassrummet för att föräldrarna ville det. Och i januari i år kom ny omfattande kritik.

Det gällde bland annat brister i sexualundervisning och i arbetet med att sprida kunskap om och förståelse för människor med olika sexuell läggning och att skolan brast i sitt värdegrundsarbete.

”Tillsynen visar att det i skolans verksamhet finns inslag som snarare bidrar till att förstärka än att motverka traditionella könsmönster.”

Under en så kallad ”likabehandlingstid” på skolan satt barnen åtskilda, flickor bak och pojkar fram, och ska bland annat fått lära sig att tjejer ska ha slöja och inte visa upp sig och vara offentliga. Enligt inspektionens beslut hade tiden enligt rektorn, sin utgångspunkt i islam och var ”huvudmannens tid”.

Sven-Erik Berg och hans rektorskollega Vian Talusi säger att man även pratade om ämnen som mobbning och att barnen satt åtskilda för att det varit bön precis innan. Men efter kritiken har passet tagits bort.

– Men vi har tagit bort den tiden. Om det var så att det skulle ska någon slags osäkerhet kring vad vi gör och inte gör, säger Sven-Erik Berg.

De säger att de haft sexualundervisning, men att inte alla elever tillgodogjort sig den, men att de med hårt jobb kommit tillrätta med alla de brister de fått kritik för.

– Men vi har bemött det och vi har utvecklat det och de har varit och inspekterat oss igen och fått väl godkänt, säger Sven-Erik Berg.

Men i januari kom det ju också in en anonym anmälan från en elev, en elev som bland annat skriver att eleverna tvingas att be.

”Det känns som att vi är tvungna att be fast dom säger att det är inte obligatoriskt.”

Sven-Erik Berg säger att han beklagar elevens upplevelser, men säger att bönen är helt frivillig och tillbakavisar övriga delar i elevens anmälan.

I somras ansåg skolinspektionen att bristerna från januari var åtgärdade. Men samma dag kritiserades skolan igen. Nu för bön i samband med en fruktstund i skolans förskoleklass. Det kan ha hänt vid något enstaka tillfälle säger rektorerna, men det ska inte hända igen.

– Vi har varit väldigt tydliga med att vi inte har den typen av inslag i undervisningen, säger Sven-Erik Berg.

Skolinspektionen beslutade om ett föreläggande mot skolan och har nu, i mitten av oktober, ännu inte avslutat ärendet.

Susanne Olsson, professor i religionsvetenskap vid Stockholm universitet har inte själv tittat närmre på Vetenskapsskolan, men säger att hon inte blir förvånad över kritiken från skolinspektionen.

– Nej jag blir inte förvånad över det, jag kan se det också på något vis som ett naturligt beteende om man vill eftersträva att leva enligt det som man kanske uppfattar som islamisk tradition. Sedan så är det ju klart att man kan uppleva som problematiskt ifrån ett bredare perspektiv, där man vill liksom att elever och barn liksom ska omfatta demokratiska värderingar och allas lika värden och så, säger Susanne Olsson och fortsätter:

– Särskilt framträdande tror jag att det är när det gäller just könsroller alltså män och kvinnor, flickor och pojkar, att man där vill ha en separation och man tänker att det också är guds vilja, så där blir det ju extra tydligt att man vill göra något som kan uppfattas som problematiskt och det blir ju också väldigt svårt att lösa om man verkligen vill leva så. Och bedriva den här typen av verksamhet.

Huvudmannen för skolan beskrivs av en expert på försvarshögskolan som en känd predikant inom den salafistiska miljön i Sverige. Och vi har upptäckt ett ägaravtal som handlar om att islamisk lag ska gälla. Och skolan har fått upprepad kritik från skolinspektionen.

Och huvudmannen Abdel-Nasser El-Nadi, eller Abo Talal som han också kallas, nämns också i den anmälan skolinspektionen fick in från en anonym elev i början av året:

”Abo talal han som äger skolan är där varje dag och det känns som att han vaktar oss så vi ska be oså.”

Huvudmannen

Frågorna till huvudmannen är många, och till slut får vi en intervju.

Efter påtryckningar har vi fått se skolans aktieböcker och vet nu att El-Nadi sedan i januari är ensam ägare av Vetenskapsskolan. Vi träffar honom hos hans advokat i centrala Göteborg.

Med under intervjun finns en person som ska tolka åt Abdel-Nasser El-Nadi, så att det inte blir några missförstånd säger han.

Och vi har då hittat ett ägaravtal…där man då beskriver att verksamheten ska skötas enligt islamsk lag.

Vad betyder det och varför finns det?

Abdel-Nasser El-Nadi säger att ägaravtalet inte har något med skolans verksamhet att göra utan att det bara handlat om hur bolaget som äger skolan skulle skötas vid till exempel tvister mellan ägarna, att avtalet aldrig påverkat skolans verksamhet.

– Det gäller inte att driva skolan utan att lösa konflikten, översätter tolken.

Avtalet gäller inte längre, efter att en före detta delägare blev av med sina aktier 2015. Och det den före detta delägaren skrivit i en överklagan till domen, att skolan enligt avtalet ska jobba efter en värdegrund där den muslimska traditionen har företräde är fel enligt El-Nadi. Den gamla delägaren skriver så för att smutskasta skolan säger han.

Men det är väl ändå ett faktum att exempelvis att pojkar och flickor inte simmar tillsammans...?

Jag påtalar att skolan ju har haft separat simning för flickor och pojkar, som nämns som ett exempel från den före detta delägaren, men då säger El-Nadi, som själv var rektor på skolan fram till 2012, att simningen ligger på rektorernas ansvar och han som huvudman inte bestämmer hur undervisningen sköts.

Han säger att de tar kritik från skolinspektionen på allvar och att de åtgärdat alla brister de fått kritik för under åren.

Men varför gör man inte rätt från början undrar vi? Måste skolinspektionen kritisera först?

– Learning by doing.

Learning by doing, som han säger. Man kan inte vara expert på att driva skola direkt utan får lära sig under resans gång och de ska inte göra samma misstag två gånger. Men att pojkar och flickor sitter åtskilda, återkommer i beslut från både 2012 och nu 2018.

– Det är frivilligt från dem, eleverna, inte skolan, översätter tolken.

Det har i så fall varit elevernas eget val att sitta så säger han och inget som skolan styrt.

Abdel-Nasser El-Nadi säger att han inte vet vad som tagits upp under den kritiserade så kallade likabehandlingstiden och att han inte haft något ansvar för innehållet, trots att en av rektorerna sagt till skolinspektionen att detta var huvudmannens tid.

Men har inte ni en uppgift att motverka traditionella könsroller?

Och vi får inte några egentliga svar på hur han ser på att flickor under det här passet fått höra att de ska ha slöja och inte vara offentlig, förutom att slöja på skolan är frivilligt och det var också likabehandlingstiden.

Rektorn hänvisar enligt skolinspektionens beslut till att likabehandlingstiden var huvudmannens tid och Abdel-Nasser El-Nadi menar nu att han inte haft något ansvar för tiden.

Så vem som haft ansvar över innehållet får vi egentligen inget svar på. Men efter kritiken har skolan i alla fall nu tagit bort likabehandlingstiden säger även El-Nadi.

– Det här blir en suddig grej för honom, det är därför han har stoppat hela aktiviteten, översätter tolken.

Och att han, som det står i en anmälan från en anonym elev till inspektionen, ska ha bevakat elever så att de ska be, tillbakavisar han. Han tvingar ingen att be.

Han säger att han föreläser för flera olika föreningar, eftersom han brinner för att få bort ungdomar från knark, vapen och brott – och att han även haft uppdrag för Sveriges Förenade Muslimer, SFM. Men han vill inte kännas vid benämningen salafistisk eller salafism, för honom finns bara en benämning och det är sunnimuslim.

– Som muslim finns inte det. Muslimer finns bara sunni, thats it! Översätter tolken El-Nadis svar.

Men vi har upptäckt att han finns omnämnd på en numera stängd hemsida, Muslim.se. där han beskrivs, som en av två kända imamer som agerade mentorer och handledare för sidan.

I ett av familjeråden som fanns på sidan beskrevs hur en kvinna ska vara mot sin man för att förhållandet ska lyckas. Så här inleds det:



”Många kvinnor på grund av feminism- lyder inte sina män, vilket är syndigt. Vissa praktiserande systrar inser inte att de måste lyda sina män.

Allahs budbärare sade: ”Om jag skulle befalla någon att buga inför någon, så skulle jag ha befallt hustrun att buga inför hennes make på grund av hans enorma rätt över henne.”

Abdel-Nasser El-Nadi ska alltså enligt information på sajten, ha varit handlare och mentor åt sidan, en garant för att det som publicerades blev korrekt. Men Abdel-Nasser El-Nadi säger till oss att han aldrig varit en del av hemsidan. Han har aldrig ens klickat sig in på den som han säger. Han har blivit ombedd att bli rådgivare, men tackade nej och vill inte bli förknippad med sidan överhuvudtaget. Men han kan inte svara på vilka personer som kontaktat honom från sajten.

Vi visar honom det som en anställd på skolan har delat på twitter, bland annat ett inlägg med en känd IS-symbol som profilbild, och han säger att han ska ta en diskussion med personen i fråga för att se om han delar dessa åsikter. Själv säger han tydligt att han tar avstånd från all våldsanvändning och aldrig skulle stödja detta.

– Aldrig, aldrig, säger El-Nadi.

Men du visste inte om det?

– Nej, nej, nej.

Han säger att han känner sig illa behandlad av journalister och skulle hellre vilja prata om de goda resultat skolan gör och hur han brinner för att rädda ungdomar, att det är därför han gör allt det här. Och han har stora visioner för framtiden. Han lyfter händerna mot taket medan han säger att han ska ha en av de största skolkoncernerna i Sverige.

– Jag vill bli som Academedia och ha 85 skolor i Sverige, översätter tolken.

85 skolor är målet säger han lite skämtsamt.

Och ekonomiskt är Vetenskapsskolan en framgång, år efter år har de gått med miljoner i vinst. Förra året med en vinstmarginal på nästan 20 procent. Och skolexpansionen är igång. Ägaren Abdel-Nasser El-Nadi, har med ett annat bolag, fått tillstånd att öppna en skola i Halmstad. Något Magnus Ranstorp på försvarshögskolan ställer sig kritisk till med tanke på de brister som har framkommit i Göteborg.

– När det finns brister i skolundervisningen, brister i att de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar så är det ju under all kritik, säger Magnus Ranstorp.

Enligt skolinspektionen, som ger tillstånden, kan de inte ta hänsyn till andra skolor en ägare har om de inte är inom samma bolag. Men efter nyår (1 januari 2019) kommer nya regler, som gör det möjligt att göra lämplighetsbedömningar av personer med inflytande över bolagen t ex styrelseledamöter och ägare. Vad som kommer vägas in är ännu inte helt klart, men man kommer även kunna väga in om personerna driver andra skolor inom andra bolag, säger Mikael Carstensen, chef för enheten för tillståndsprövning på skolinspektionen.

– Ja, absolut. Men också just om man har ägnat sig åt någon brottslighet eller inte skött sin ekonomi, säger han.

Och i de nya bedömningarna kommer inspektionen förutom att titta på eventuell brottslighet även kunna väga in om personer är lämpliga utifrån åsikter som uttrycks säger Mikael Carstensen.

– Om vi kan få det belagt att en person frekvent uttryckt extrema åsikter så kan vi väga in det i bedömningen.

Som inte rimmar med skolans värdegrund?

– Ja, precis.

Nätverk av religiösa ägare

Vår granskning började med Vetenskapsskolan i Göteborg, men vi hittade ett nätverk av skolor och förskolor där ägarna återfinns i varandras styrelser och bolag sammanhang som beskrivs som salafistiska i bland annat en rapport från försvarshögskolan. Magnus Ranstorp på försvarshögskolan beskriver det som ett sätt för personer med salafistiska värderingar att bygga ett eget samhälle vid sidan av.

– Det handlar om att de försöker bygga upp den här parallella strukturen där en del av verksamheten är att jobba genom skolor.

Men vi har ju religionsfrihet i Sverige, ska man inte få tycka vad man vill varför är det ett problem?

– Självklart får vi tycka vad man vill, vi ska även ha radikala åsikter, vi kommer alltid ha salafistiska uttryck i samhället och det ska vi tillåta också, men frågan är om de ska få driva skolor som inte efterföljer skollagen, eller om de, eller när vi ser att de kränker människors demokratiska fri- och rättigheter då har vi en skyldighet att gripa in, avslutar Magnus Ranstorp.

Religionsforskare Susanne Olsson, säger att många salafister vill isolera sig från icke troende för att själva inte lockas att göra saker som anses orena eller syndiga. Så för henne är en satsning på skolor och förskolor inget förvånande.

– Att man vill värna barnen och få dem liksom uppfostrade och omhändertagna inom en viss tradition och så jag tycker inte det är något konstigt att man göra det. Ja, det är så länge liksom folk följer de svenska regler och liksom skolverkets planer och så, så kan man inte säga så mycket om det egentligen. Skulle det bedrivas en väldigt könssegregerad undervisning och såklart, så har man ju rätt att kritiskt granska det såklart och ifrågasätta det och se på vad som faktiskt försiggår på lektioner, så att reglerna uppfylls.

Reporter: Sofia Boo
Producent: Annika H Eriksson

SSU säsong 3 avsnitt 2

Ledarnas lydiga lakejer mobiliseras nu för att relativisera de religiösa stolligheterna i SSU och bakom allt detta ligger Brödraskapets ledare Peter Weiderud och Ulf Bjereld.

De två är manipulationernas mästare och de bär den största delen av skulden till att homofobi och antisemitism har rotats i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU.

Genom sitt röstvärvande bland mörka krafters skaror har de lyckats rädda kvar makten och nu kämpar de för att behålla den genom omfokusering och relativisering.

Enligt min ringa mening är de två farliga opportunistiska charlataner som undergräver det civiliserade och demokratiska samhällets framsteg.

Socialdemokraterna har länge stått på
barrikaderna för viktiga värden som:

Mänskliga rättigheter enligt FN-deklarationen.
Jämlikhet och jämställdhet för alla kvinnor.
Religionsfrihet och åsiktsfrihet.
Rätt till samkönad kärlek utan begränsningar.

Nu saboteras framstegen av den politiska aristokratins fähundar!

Religion i Sverige år 2018

Bland kristendomens och islams bilder finns ett kors som viktiga symboler.

De olika korsen ger vägledning till de två ideologiernas värdegrund.

För 100 år sedan föregicks alla politiska beslut av ett slags kristendomskonsekvensanalys.

Nu är Sverige officiellt ett sekulärt land men inofficiellt föregås många beslut av en islamkonsekvensanalys.

I det offentliga rummet särbehandlas islam när det kommer till klädsel och sociala attityder.

Den genusorienterade särbehandlingen borde vara ett bekymmer för feministiska politiker men i stället verkar det som att de har skapat en nytolkning av feminism.

För de politiskt korrekta feministerna verkar det vara helt i sin ordning när kvinnor inte tillåts umgås med män på det otvungna sätt som har blivit naturligt i det sekulära samhället.

Kanske är vi åter på väg in i ett samhällsskick som präglas av religiösa hänsynstaganden och det borde ingen behöva acceptera i Sverige år 2018!

Jag tänker protestera här i bloggen även om mina pip kallas rasistiska.

SSU säsong 3 avsnitt 1

Nu drar SSU-jihadisterna offerkortet och martyrkortet.

Nu väntar jag på islamofobikortet och rasismkortet.

Så brukar det bli när Muhammeds apostlar ertappas med politisk infiltration.

Det händer hos Centerpartiet, Miljöpartiet och hos Socialdemokraterna.

När det hände hos Moderaterna låtsades ledningen inte förstå.

Hos Vänsterpartiet behöver inte jihadisterna försvara sig eftersom deras kampanjer sanktioneras av partiledningen.

Stefan Löfven, Anders Ygeman och Morgan Johansson gör som de tre aporna och hoppas på ett mirakel.

Under tiden sopar de oron under draperiet men det hjälper inte för dynga luktar dynga och inga draperier kan dölja korruptionslukten.

Uniti säsong 3 avsnitt 2

Säga vad man vill om bidragsentreprenörerna; de kan illusionstricken och jag hoppas att alla kreditgivare har försäkrat sig om personliga garantier.

Smite, Flynano, Einride, Kobe, med fler. Listan börjar bli lång när innovationsillusionisterna ska radas upp och snart kan sannolikt Uniti sättas dit.

Mellanösterns revision

Det första världskriget slog det gamla Europa i stycken. Spelet störtades över ända och gränserna ritades om. Men spelpjäserna var kända. Polacker, finnar, rumäner, tjecker och litauer hade inte funnits på kartan, men de hade funnits i verkligheten. I Mellanöstern var förändringen ännu mer omfattande.

Där var det inte bara gränserna, utan också de nya nationerna, som var nya. De osmanska turkarna, som styrt i fyra sekler, utträdde ur världshistorien. De hade inte varit älskade, och deras ständiga krig hade krävt en tung tribut av skatter och tvångsvärvningar.

Få av de syriska och palestinska bondpojkar som sattes i uniform för att slåss för det osmanska riket i Jemen eller Serbien återvände hem. Men sultanen i Konstantinopel (Istanbul) var också kalif, profeten Muhammeds efterträdare på jorden. Det gav honom en legitimitet som få fromma muslimer kunde bortse från. Om sultanen inte var Guds man – varför hade då han fått i sin hand de heliga städerna Mecka, Medina och Jerusalem?

Och så, hux flux, var de kristna tillbaka. Julen 1917 föll Jerusalem till engelsmännen – åtta sek­ler efter att de sista korsfararna drivits från Palestina till Rhodos. Fransmän och engelsmän ritade den nya kartan – ibland i samråd men oftare under intriger och ömsesidiga spratt.

Mellanösterns nya ”folk” var rena ateljé­konstruktioner.

I dag är vi vana att läsa om libaneser, syrier, irakier och jordanier; vi tycker att vi vet ungefär vilka de är. Men den gången kunde ingen – allra minst de berörda själva – ta dessa artificiella identiteter på allvar. Ingen jordansk folksjäl och inget jordanskt språk drev fram den nya staten – utan en oreda som krävde en paniklösning. Och ändå: I dag är strateger och experter eniga om att det rangliga kungariket Jordanien till varje pris måste hållas under armarna, annars rubbas regionens jämvikt. Så fort går det: På några decennier blir ett provisorium till en bärande vägg som inte får rubbas.


Regionens autentiska folk, perser, armenier och egyptier, smålog åt det plötsliga vimlet av nya grannfolk. Med den egyptiske diplomaten Tahsin Bashirts ord:

– Det finns bara en verklig nation i arabvärlden och det är Egypten. De andra är stammar och klaner som skaffat sig flaggor.

Med tiden skulle de nya staterna kompensera sitt underskott av äkta nationell historia med storstilade härkomstfantasier: Irakierna – bestämde Saddam Hussein – var i själva verket de gamla babylonierna som kommit tillbaka. Libaneserna var de gamla fenicierna, syrierna var araméerna, israelerna var de gamla kananéerna och palestinierna var jebusiterna som drevs från Jerusalem av Kung David för tretusen år sen.

Historien om det nya Mellanösterns tillkomst är rafflande, upprörande och ofta komisk. Vore den en film skulle den nog ha börjat en råkall decembermorgon 1915 på Downing Street 10 i London. Premiärminister H.H. Asquiths regering hade kommit för att höra den unge politiske rådgivaren Mark Sykes förslag om hur regionen skulle delas efter segern över turkarna. Det liknade att sälja skinnet långt innan björnen skjutits, för just då satt brittiska styrkor fast trettio mil öster om Konstantinopel och turkarna visade inga tecken att hissa vit flagg.

Det stora brittiska bekymret var tvånget att dela regionen med Frankrike. Fransmännen hade knappt några styrkor lediga för kampanjerna i Mellanöstern, men de blödde och dog vid Västfronten i större utsträckning än britterna och propsade på sin andel av krigsbytet. En livaktig kolonialistisk lobby, ”Kommittén för ett franskt Asien”, med förgreningar inom press, förvaltning och partier, var över politikerna som iglar.

Gentlemännen runt bordet frågade Sykes, ”Nå, vad föreslår Ni?”. Han svarade:

– Vi behöver områdena söder om Haifa.

– Och vad skall fransmännen få? undrade marinministern Arthur Balfour.

Sykes stegade fram till kartan och pekade. Hans ord har gått till historien:

– Jag vill gå från e-et i ”Acre” (på svenska Akko, en stad i norra änden av Haifa-bukten) till det sista k-et i ”Kirkuk” (i dag i Irak).

Denna linje, som fortlever i den spikraka gränsen mellan Syrien, Jordanien och Irak, betydde att fransmännen fick (nuvarande) Libanon och Syrien, områden som de ansåg sig ha historiska band till sedan korfararna.

Sykes motspelare i Paris blev François Georges-Picot, som varit fransk konsul i Beirut och visste mycket mer om regionen än Sykes. Picot var medlem i Kommittén för ett franskt Asien och hans uppgift, som han såg det, var inte bara att hålla ett vakande öga på britterna, utan att – via listiga läckor till pressen – övervinna den franska regeringens stora likgiltighet för Syrien och Libanon.

I det hemliga avtal som Sykes och Picot signerade våren 1916 fick Frankrike Syrien och delar av (dagens) Turkiet, men parterna kunde inte enas om Palestinas framtida öde. För att kunna gå vidare beslöts att Palestina skulle bli ett franskt-brittiskt-ryskt protektorat efter kriget.

Engelsmän och fransmän var fiender sedan sekler. Hotet från det rustade Tyskland hade tvingat dem samman, men misstron gick djupt, och de bägge vakade svartsjukt varandra. Misstänksamheten var väl grundad. Bakom ryggen på fransmännen hade britterna skickat trevare till en ny och exotisk allierad: Hussein ibn Ali, sherifen av Mecka. Om han kunde förmås resa sig mot turkarna och öppna en andra front i söder skulle det på ett strålande vis underlätta den brittiska insatsen.

Sherifen – förvaltaren av Mecka – var den enda person vars ställning inom islam kunde mäta sig med den osmanske sultanens. Osmanerna hade erövrat islams heliga platser med vapenmakt och utropat sig själva till kalifer. Men sherifens klan, hashemiterna, var ättlingar av blodet till profeten.

Sherifen var långt ifrån någon naturlig rebell. Men ungturkarnas statsvälvning 1908 hade tärt på hans lojalitet. Ungturkarna, som reducerat sultanen till en marionett, var inte i Husseins smak: de var nationalister, moderniserare och – vissa av dem – rent av ateister. Allra minst uppskattade sherifen den nya järnvägen tyskarna byggt åt turkarna tvärs genom hans rike.

Flera månader innan Sykes och Picot började ackordera om Syrien, Irak och Palestina inledde den brittiske ståthållaren i Kairo Henry McMahon och sherifen Hussein en hemlig brevväxling. London lovade hashemiterna kontrollen över Mecka och Medina. Men för att resa sig mot turkarna – och sätta sina huvuden på spel – krävde Hussein och hans söner mycket mer. De ville återupprätta forna tiders arabisk-islamska stormakt med säte i Damaskus, samma område fransmännen tingat. McMahon lovade araberna någon sorts självständighet, men antydde att Jerusalem, Beirut och Damaskus – de bästa bitarna – skulle ligga under brittiskt eller franskt mandat. Men det skulle nog ordna sig, lovade McMahon sherifen, bara turkarna först kastades ur sadeln.29 april 1918. Turkiska soldater ger upp under en engelsk offensiv i det som i dag är Irak. Foto: Mary Evans/IBL

Hösten 1915 började britterna skicka guld och vapen till sherifen. Hans söner trummade ihop krigare bland Arabiens ökenstammar. I juni 1916 drev beduinerna turkarna från Mecka. Tärningen var kastad. Men sherifens hoprafsade styrkor lyckades inte pressa turkarna från halvön.

Den brittiske sambandsofficer som i en hast skickades från Kairo, arkeologen T.E. Lawrence, såg att den gamle sherifen inte var någon boren gerillaledare. Lawrences plan var att kringå honom och ge befälet åt hans söner Feisal och Abdullah. Det blev en succé. Lawrence, Feisal och deras män intog den ena turkiska ställningen efter den andra. Sommaren 1917 tog de Akaba. Järnvägen som skulle föra turkiska trupper till Arabien sprängde de i bitar. Legenden om Lawrence av Arabien började ta form och hänförde samtiden.

Motgångarna gick hårt åt turkarnas moral och resurser. Engelsmännen, som slagits tillbaka under två blodiga attacker mot Gaza, gjorde nu ett nytt försök. I början av november 1917 intog de Gaza och Beersheba. Det var de första stora brittiska segrarna i världskriget. Vägen låg öppen mot Jerusalem. Men segeryran hade en förarglig baksida. Sykes-Picot-avtalet definierade Palestina som ett franskt-ryskt-brittiskt protektorat. Framryckningen genom det heliga landet hade kostat samväldet tjugotusen stupade. Tanken på att dela den världshistoriska marken med ryssar och fransmän kändes outhärdlig i London, i synnerhet som tsarväldet verkade på fallrepet. Den 7 november 1917, samma dag bolsjevikerna tog Sankt Petersburg, citerade London Times ett brev från Arthur Balfour, som nu var utrikesminister, till zoologen Walter Rothschild. I brevet lovade ”Hans Majestäts regering att i Palestina upprätta ett nationellt hem för det judiska folket”.

Avsikten med Balfour-deklarationen var inte att britterna skulle överlämna Palestina till judarna och åka hem. Syftet var i första hand att trolla fram argument för att blockera franska krav på landet. Om tanken på ett judiskt nationalhem vann gehör hos brittisk opinion skulle detta hjälpa diplomaterna att parera de franska protesterna över att snuvas på Jerusalem.

Den 9 december 1917 föll staden. Erövringen fick en oerhörd symbolbetydelse i det dåtida kristna Europa. Den tolkades som ett tecken på att högre makter stod bakom Englands krigsinsats. Befälhavaren Edmund Allenby gjorde sitt intåg i staden till fots, för att markera kontrasten till den högfärdige tyske kaisern, som under sitt besök 1898 insisterat på att rida in i Jerusalem och tvingat turkarna att riva ett parti av stadsmuren.

Fantastiskt nog var det inte förrän en god bit in på 1917 som T.E. Lawrence hörde talas om Sykes-Picot avtalet och förstod att hans kolleger lovat bort till fransmännen det han trott var vikt för hans beduinvänner. Men, menade han, bara den hashemitiske prinsen Feisal nådde Damaskus före fransmännen fanns det hopp. När sedan USA gav sig in i kriget såg det ännu ljusare ut: president Woodrow Wilson avskydde koloniala kombinationer av Sykes-Picot-typ. I september 1918 tog Allenby Haifa och Nablus, medan Feisal och Lawrence tog Dar’a (i dag i södra Syrien). I ett brev till Feisal skrev Allenby att han ”… inte har några invändningar mot att Ers Höghet intar Damaskus”.

Beduinerna hissade hashemiternas flagga över den turkiske ståthållarens palats och proklamerade ett fritt arabiskt välde. Feisal regerade från Damaskus i två år, men fransmännen godtog aldrig arrangemanget. Att London svikit dem ifråga om Palestina gjorde dem desto mer omedgörliga när det gällde Syrien.Thomas Edward Lawrence (1888–1935), känd som Lawrence av Arabien. Foto: Rue des Archives/IBL

Britterna betalade Feisals räkningar, men de var inte redo att gå i krig med Frankrike för hans skull. I juni 1920 landsatte Frankrike stora förband senegaleser och nordafrikaner i Beirut, och i juli nedgjorde de beduinierna vid Maysalun strax väster om Damaskus. Några veckor senare bröt fransmännen loss södra Syriens kust och skapade en separat stat, Libanon. Woodrow Wilson, som Lawrence och Feisal hade hoppats på, var ur leken efter ett slaganfall.

Samtidigt som fransmännen vräkte Feisal bröt ett uppror ut mot britterna i Irak. Lawrence, som vid det här laget var världsberömd, kastade sig i pressdebatten och skapade opinion mot regeringen. Lawrence gjorde det oerhörda: han tackade nej då kung George V ville adla honom, så indignerad var han över den sjaskiga behandlingen av beduinerna.

Upproret i Irak blev en verklig huvudvärk för krigsminister Winston Churchill, som förväntades leda hemförlovningen av trupperna efter kriget – inte kräva pengar och män för nya krig. I sitt beråd anställde han sin värsta kritiker, Lawrence, som rådgivare.

Lawrence smed medan järnet var varmt. Den nya staten Irak gjordes till ett kungarike under Feisal våren 1921. Strax efteråt bröts Trans­jordanien (i dag Jordanien) loss från Palestina och gavs som emirat åt Feisals storebror Abdallah, på villkor att denne slutade konspirera mot franska styret i Syrien.

1924–1925 drevs hashemiterna från Mecka och Medina av klanen Sauds fanatiska wahhabiter.

Osmanernas värld var därmed utsuddad och dagens karta – i stort sett – ett faktum.

Carl Johan von Seth: Han förutsåg att freden skulle bli ett ekonomiskt giftpiller.