onsdag, mars 29, 2006

Tröstare


Ordbankaren http://ordbanken.blogspot.com/ inspirerade till en lista med tio tröstare.

Mina tröstare finns alltid i mitt medvetande och de är flera än dessa tio, men det här är listan över vad som oftast poppar upp när det känns tungt.

Blott en dag. Psalm 249.
Dagen är kommen. Psalm 122
O store Gud Psalm 11
Oändlig nåd Psalm 231
En vänlig grönskas rika dräkt Psalm 201
Var jag går, i skogar, berg och dalar Psalm 251
Ave Maria
Änglamarken av Taube
Nocturne av Taube
Calle Schevens vals av Taube

Musik fyller så många funktioner i mitt liv och jag kan inte ge någon riktigt bra förklaring till att just den här musiken skänker mig tröst.

Jag tror att tonernas vibrationer, likt meditation, flyttar fokus och låter mig se problemen i andra och mera konstruktiva perspektiv.

måndag, mars 27, 2006

Blott en dag...



Jag har drabbats av människoinfluensan och min första riktiga hostnatt denna gång, började vid midnatt efter en timmes sömn. Det gick inte att ligga ned och jag tillbringade resten av natten sittande i soffan. Det blev många tankar och de flesta var riktigt bisarra eftersom jag pendlade mellan sömn och vakenhet hela tiden.

Vid femtiden, strax innan jag somnade in för nästan två timmars hostfri sömn, slog det mig att jag oftast när jag låter tankarna flyta fritt, nynnar tyst på några olika melodier.

Vanligast är ”Blott en dag” och ”O store Gud” samt ”Ave Maria” och ”Just a closer walk with Thee” (som förresten i Eureka brass bands version är helt underbar). ”Swinging on a star”, ”Dagen är kommen”, Taubes ”Calle Schevens vals” och ”Nocturne”, dyker också ofta upp.

Blott en dag, är absolut vanligast. Antagligen beroende på att där finns en sällsynt kombination av harmonier och kloka ord. Det finns textvariationer, som jag färgmarkerat. Dessa avvikelser har jag inte funnit någon förklaring till och jag föredrar den omarkerade texten.

Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst vad än som kommer på! Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag, som barn, väl ängslas då? Han som bär för mig en moders/faders hjärta, han ju ger/giver ju åt varje nyfödd dag dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära, för var särskild tid med särskild nåd. Varje dags bekymmer vill han bära, han som heter både Kraft och Råd. Morgondagens omsorg får jag spara, om än oviss syns min framtids stig. /
Att sin dyra egendom bevara, denna omsorg har han lagt på sig. “Som din dag, så skall din kraft ock vara,” detta löfte gav han mig.

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla blott vid dina löften, Herre kär, ej min tro och ej den tröst förspilla, som i ordet mig förvarad är. Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,taga ur din trogna fadershand blott en dag, ett ögonblick i sänder, tills jag nått det goda land.



När jag sitter där, obarmhärtigt utlämnad åt okontrollerbara hostreflexer, kan jag hänge mig åt ohämmad självömkan samtidigt som jag tänker på Lina Sandells text och nynnar melodin.

Sedan åker hörlurarna på och en av alla datormixade cd-musikförpackningar, öppnas och avnjuts. Då tänds hoppet om nästa nyfödda dag. Vilken kraft det är i dessa enkla sånger!

Krya på mig!


lördag, mars 25, 2006

Mupparnas personlighetstest

You Are Dr. Bunsen Honeydew
You take the title "mad scientist" to the extreme -with very scary things coming out of your lab.And you've invented some pretty cool things, from a banana sharpener to a robot politician.But while you're busy turning gold into cottage cheese, you need to watch out for poor little Beaker!"Oh, that's very naughty, Beaker! Now you eat these paper clips this minute."
Det var alltså ingen slump att ungarna i Täby
Kyrkby kallade mig uppfinnarjocke. Det var
rätt många bisarra konstruktioner som lämnade
min garageverkstad.

Marie bebådelsedag den tjugofemte mars. Vårfrudagen. Våffeldagen.






”Må det ske med mig”, står det i Lukas evangelium, att Maria sade till ärkeängeln Gabriel, när hon tagit till sig det ofattbara att hon, en jungfru, skulle föda den Högstes son.

Denne Gabriel sägs också ha givit Guds ord till Muhammed under åren 610-632 v.t.

Därefter är det med några undantag, helt tyst om ärkeängeln Gabriel

Tyst är det däremot inte om det som bebådades av honom för drygt tvåtusen år sedan. Det han ställde till med åren 610-632, mullrar det betänkligt om i dag.

Det ser alltså ut som att ärkeängeln Gabriel har startat processerna som ledde till Bibelns NT och Koranen.

Nya Testamentet är en spännande berättelse om hur Jesus från Nasaret, vid trettio års ålder, insåg att han hade ett viktigt uppdrag att utföra.

Det som enligt evangelierna hände under de tre sista åren av hans jordeliv, kan vi ha olika uppfattningar om, men för min del är det viktigaste att han tillskrivs det som vi kallar den gyllene regeln.

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”
Matt 7:12

Allt det som religiösa fundamentalister och homofober, lutar sig mot när de ska döma sina medmänniskor som syndare, är hämtat antingen från GT eller från alla brev som Paulus spred till församlingarna.

Jag förstår inte detta besynnerliga fenomen och anstränger mig inte heller för att se några försonande drag i beteendet att använda bibeln som vapen.

Gud använder de goda.
De onda använder Gud.


Borde inte kristendomen enbart handla om vad Jesus från Nasaret predikade?

I så fall skulle endast våldets, girighetens och maktens predikanter dömas som syndare.

fredag, mars 10, 2006

Kristendomen från idé till religion (som det kan ha gått till)



Terry Pratchetts böcker om skivvärlden, handlar väldigt mycket om den speciella religion som styr den största staden Ankh-Morpork. Trollkarlar och gudar av de mest osannolika slag, ställer ständigt till med oreda och ofta är det någon oansenlig hjälte som ställer allt till rätta utan att ha en aning om hur det gick till.

Jag har läst alla böckerna och har samtliga som översatts till svenska. De nya på engelska lånar jag på biblioteket efter hand som de kommer ut.

Boken Små gudar, inspirerade mig till att göra en A4-sammanställning över vår religion. Håll till godo och ge mig på moppo om du anser att jag förtjänar det.

När människorna i urtiden, började bilda samhörighetsgrupper, uppkom naturligtvis frågor omkring allt som inte kunde förklaras med den tidens vetenskapsramar.

Gruppledaren kunde förstärka sin makt och kontroll, genom att uppfinna en eller flera husgudar.

Gudarna sände regn, åska, sjukdom, viltbyten med mera, som belöning/straff för gruppens leverne. Gruppledaren blev en mäktig trollkarl och hans gud tillbads av gruppmedlemmarna.

När flera grupper enades och bildade stammar, blev det till slut för många gudar för att ledarna skulle kunna upprätthålla kontroll över stammen.

Då utsågs en stamledare och hans gud blev övergud.

I mellanöstern uppstod de första större nationsliknande sammanslagningarna av folkstammar, en process som beskrives i Bibelns Genesis.

Då måste en mäktig generalgud utkoras och det blev JHW. I början fick det nya ledarskapet finna sig i att folket till och från, tillbad sina husgudar och stamgudar, men successivt lyckades judarna/israelerna, med hjälp av de tio budorden, cementera JHW som en så mäktig gud att alla andra gudar avskaffades.

Vid den tiden fanns det få skrivkunniga men många kringvandrande sagoberättare som för kost och logi, gjorde samma nytta som tv-dokusåporna , gör i dag. Dessa underhållare skapade livskraftiga myter som skrevs ned av dem som behärskade skrivkonsten.

Tillsammans med massor av skön poesi, och släkttavlor, sattes dessa historier samman till Bibeln av de kloka och makthungriga ledarna, vilka behövde ett heligt dokument för att folket skulle frukta sina ledare och deras förbund med GUD.

Omkring åren för vår tideräknings början, fanns det flera profeter som gjorde anspråk på att vara Messias/Chrestos den smorde och Guds talesman på jorden.

Jesus från Nasaret var antagligen den mest karismatiske av dem alla och fick många lärjungar.

Tack vare Paulus enorma energi och skrivklåda, blev vår form av kristendom så stark att romarna, drygt 150 år efter korsfästelsen av Jesus från Nasaret, insåg att de hade greppet om den kraftfullaste maktkontrollapparat som kunde uppfinnas.

Resten är historia. Vatikanens Katolicism och protestantismen tillsammans, är världens största religion.

Några hundra år senare gjorde arabernas beduinhövdingar en liknande religionsresa och skapade Islam av samma skäl.

Kristendomen har utvecklats och de första levnadsreglerna, anses endast av en liten skara fundamentalister, vara människans enda rättesnöre.

Det kärleksbudskap som tillskrivs Jesus från Nasaret, är tillsammans med den gyllene regeln, grunden för alla det moderna samhällets regler för mellanmänskliga relationer.

Det är större än de mirakler som evangelierna berättar om.

(enligt min ringa mening)

tisdag, mars 07, 2006

Spiritismen i Bibelns ljus 1924




Vilka äro ”andarna i fängelset” och varför äro de där?

Satan vet väl, att de, som förneka hans tillvaro, kunna icke vara rädda för hans makt och inflytande, ej heller på vakt mot hans illfundighet och bedrägeri.

Ingen överraskning, att Satan och de fallna änglarna, hans kamrater i det onda, veta mycket mer än människor angående många angelägenheter i livet. Vi böra minnas att de av naturen äro av en högre ordning än människor ty människan gjordes lite lägre än änglarna.

Varen nyktra och vaken, ty eder vedersakare djävulen går omkring som ett vredgat lejon och söker vem han må uppsluka. Stån honom emot, stadiga i tron!

Vad skola vi tänka om arten hos spiritismen, med andeknackningar, borddans, andeföreteelser och så vidare? Kunna de fakta som icke äro något svek utan verkligheter, förklaras genom naturens lagar?

Vilka äro de väsen som åstadkomma dessa under? Gud och hans heliga änglar kunna ej verka bakom dessa usla under, en osund nyfikenhets föda, ej heller kunna de ställa sig själva till fromma människors förfogande för att utnötas som apor vid en förevisning.

De andar som frammanas vid seanserna, äro fördärvade andar. Dessa lögnaktiga andar föregiva att de äro de hädangångnas själar, men vem kan tro deras vittnesbörd om de äro lögnaktiga andar?

Spiritisterna göra anspråk på att spiritismen är det nya evangelium, som ska inom kort omvälva världen i socialt, religiöst och politiskt avseende.

Ett system som börjar med lätta, menlösa, lekfulla och obetydliga handlingar och förbindelser, men som slutar med att förleda sina efterföljare till att förneka och förkasta Guds ord, är ett bevis på att det finns ett stort syftemål under alla dessa fantastiska knep, samt att den gamle ormens kraft, som är en lögnare från begynnelsen, torde stå bakom alla dessa lekfulla och obetydliga meddelanden, vilka genom att egga nyfikenhet och skapa förtroende, invagga de ärliga men lättledda kritiklösa själarna till sömn, till dess de ödesdigert omringats av fienden till all rättfärdighet.

Många som börja med spiritism som en roande lek, hava funnit att den varelse som styr den, vet mer än de själva, och hava blivit Satans lärjungar.

Tillåt därför aldrig en ande att befalla dig göra vad ditt omdöme icke kan godkänna, vilket löfte än förenas därmed. Endast onda andra vilja bruka ett sådant tillvägagångssätt.

Andarnas mål är att taga plats i mänskliga kroppar.

Endast få, veta huru verksam spiritismen nu är, och hur den småningom lever upp på nytt.

Knackning-, skriv-, borddans- och även materialisationsprov äro endast begynnelsestadier hos spiritismen och utgöra icke andarnas slutmål.

Trogen sin karaktär som en bedragare börjar Satan alla sådana svek med utvärtes fromhet. Han sätter bete på kroken när han fiskar människor.

Vi har alla skäl att tro att de fallna änglarna lärt åtskilligt under loppet av de sista fyra tusen åren, och att de i vår tid hava en mycket större makt, trots sin fångenskap.

Vi äro böjda för att tro, att gräshoppsplågorna och de otaliga andra plågor, som hemsöka lantbrukaren, så väl som de sjukdomsbaciller, som angripa människor och djur, äro verkningar av samma onda makter.

Utom all fråga äro Satan och hans legioner lika mäktiga och villiga som någonsin att göra all den skada, som Gud i sin visdom finner lämpligt att tillstädja dem göra.

Alla veta, huru uppenbarelseboken förutsäger, att plågor skola komma över världen vid slutet av denna ålder.

Låt oss dock alltid ihågkomma att Herren sörjer för de sina och bevarar dem från varje olycka, som icke skulle bringa dem någon värdefull lärdom.

Det synes klart att andarna i fängelset, äro de andevarelser vilka voro olydiga under Noas dagar, och vilka Gud därför fängslade eller berövade en del av deras förra frihet och privilegier.

Jesu lidande, död och uppståndelse samt hans levnadslopp, fungerade under de tre dagar Jesus var död, som en predikan för alla dessa fallna änglar, dessa fängslade andar och de sågo ett exempel på lydnad ända intill döden. De sågo den lön han fick för sin lydnad: uppståndelse som ett andeväsen med gudomlig natur.

Viljans fullständiga underkastelse under Guds vilja, enligt hans ord, är alldeles nödvändigt för att kunna övervinna världen, köttet och djävulen.

måndag, mars 06, 2006

Psykoanalys 1936




Om drömmar

Freud menar att varje dröm kan ledas tillbaka till drömtankar av sexuell art. Drömmen som sådan behöver inte ha sexuell karaktär, ty de sexuella drömtankarna uppträda ju i förklädnad, i symboler.

Om neuroser

Neurosernas orsaker äro enligt Freud, alltid sexuella komplex.

Alfred Adler var tidigt anhängare till Freuds teorier, men avvek senare från den linjen för att hävda ”strävan efter lycka och makt” som främsta psykologiska förklaringsmodell, mär en person beter sig irrationellt i omvärldens perspektiv.

Maktdriften finns hos alla. Borttränges den, uppstå neuroser, alldeles som Freud lärt om sexualdriften.

Nyare forskning tycks också giva vid handen att ett visst karaktärsdrag är knutet till en viss fysiskt konstitutionell typ. Den hänsynslösa gåpåartypen hör samman med atletisk kroppsbyggnad, den inåtvända tänkartypen med en spensligare (astenisk) kroppskonstitution.

I grunden är varje barn ju mindervärdigt gentemot livet. De första uttrycken av barnets strävan att utjämna mindervärdighetskänslan är dess försök att rikta föräldrarnas uppmärksamhet på sig.

Barn söker en rimlig kompensation för sin mindervärdighetskänsla.

Författarna hade antagligen aldrig tid att vara med sina barn. Mindervärdighetskänsla var ordet sa Bill. Stolligheter sa Bull!

Enligt Adler vinner den vuxne neurotikern kompensation på två vägar, genom ”säkring” och genom ”protest”

”Säkring” åsyftar en psykisk mekanism som skyddar patienten mot verkligheten. Hit höra en rad hysteriska karakteristika, såsom lamhet, blindhet och astma.

Tjosan! sa både Bill och Bull.

”Protesten” är neurotikerns aktiva reaktion mot livet. Han har ett ständigt behov av att göra världen annorlunda. Han stegrar sig, men längre än till en stegring, kommer han aldrig ty hans krafter förbrukas hastigt och protesten avlöses av trötthet.

Olika former av sjukdomskänsla hos barn och vuxna, som de begagna för att öka sitt inflytande och svinga sig upp till eliten, äro mycket vanliga. Rör det sig därvid om spröda och klena människor, ökas möjligheterna i betydande grad och de utnyttja till det yttersta omgivningens oro och bekymmer för deras hälsa.

Om nationell psykos

Mindervärdighetskomplex kan utbildas hos en hel nation, särskilt efter ett krig där den lidit nederlag. Det har talats så mycket om det tyska folkets mindervärdighetskomplex efter världskriget. (Boken skrevs 1936; tre år innan ww2)
Den bortträngda maktdriften leder till ömtålig, våldsamt uppträdande självhävdelse.
Weimarrepublikens tid kan ju betecknas som ett efterkrigstillstånd.

Att den tyska armén föll i spillror, berodde på att de överordnade visade brutalitet, där soldaterna väntat sig kärlek och omtanke (sic).

Hitler har återställt förhållandet mellan ledaren och massan.

(många hade nog den uppfattningen 1936)


Att behandla en bortträngd maktdrift som om den varit en sexualdrift kan ha lika ödesdigra följder som att behandla en njursjuk med en bantningskur.


söndag, mars 05, 2006

Psykologi 1935



Karaktärstyperna

Utmärkande för den moderna psykologin är, att den satt i system mycket som de närmast föregående generationerna av forskare hänvisat – för beständigt som de trodde – kuriosakabinettet. Dit hör grafologien eller vetenskapen om handstilen, särskilt i dess förhållande till karaktären.

Kroppsbyggnadsteorin

Pykniker utmärkes av jämförelsevis korta ben och armar, anlag för fettbuk, isterhaka och fettvalkar i nacken samt kortskallighet. Till karaktären är pyknikern känslomänniska. Han är en lojal medborgare och godmodig människa, förnöjsam med att äga ett eget företag av blygsamma dimensioner, vare sig det gäller en verkstad, en butik eller ett jordbruk.

Atletikern har längre ben samt breda axlar, stora händer och fötter. Muskulaturen är rikt utbildad. Han är långskallig. Till karaktären är han vilje- och handlingsmänniska, hänsynslös som en sådan och vida mindre njutningslysten än pyknikern. Han är härsklysten och äregirig.

Den leptosoma eller asteniska typen kan betraktas som en överkultivering av den atletiska. Astenikern har atletens kroppslängd, men saknar hans muskulatur. Han har platt bröst, magra långa lemmar och kort toppig skalle. Under det att pyknikerns ansikte är platt och atletens markerat av kraftig näsa och haka, har astenikern ofta s.k. vinkelprofil, d.v.s. profilen får något fågelaktigt, stundom rent av fåraktigt över sig. Astenikern är tänkaren och diktaren företrädesvis. Han är sluten, inåtriktad och ersätter livets verkliga upplevelser med inbillade sådana.

Nu när vi klarat av de fysiska karaktärsegenskaperna, går vi över till grafologin

Handstilen står i bestämt förhållande till karaktären, därom tvistar man numera icke.

Den som tycker om att göra sig bred i livet, skriver gärna med skrymmande stil, under det att den tillknäppte gör sina bokstäver så smala han kan.

Den öppna människans stil är som långa linjer av festliga girlander, under det att den motsatta karaktärstypen liksom stänger utsikten och förbindelsen utåt med långa arkader, bokstäverna bilda valv vid valv.

Ju snabbare en person skriver desto större är hans allmänna verksamhetslust. ”Beslut och handling äro ett hos mannen” är ett ordspråk som äger sin tillämpning på denna människotyp (som mycket väl kan vara en kvinna!)

Den passive skriver långsamt. Han är eftertänksam och har god självkontroll. Han säger eller skriver ingenting i onödan. Han är i bästa fall energisk och kraftfull. I negativa fall däremot en lättjefull och bortskämd varelse. På hans ärliga avsikter kan man ej alltid vara fullt säker, emedan en långsam skrift liksom ett långsamt sätt överhuvudtaget, möjliggör förställning mot och lömsk observation av motparten.

Stilens lutning står i samband med förhållandet mellan den skrivandes impulsivitet och hans självkontroll. Impulsiviteten driver honom framåt och självkontrollen håller honom tillbaka.

Svagt skrivtryck speglar en känslosam intellektuell natur.
Starkt skrivtryck speglar en kraftfull, vital och varmblodig natur.

Den som skriver med skarpa linjer och öppna stolpar är en spekulativ natur, vars driftliv är svagt och ofta sublimerat. Han är ofta ironisk.

En degig stil vittnar om sinne för världens skönhet och rikedom.

Regelbunden stil röjer fast karaktär, seg uthållighet och förmåga att underordna sina begär under sin sedliga vilja.

Om skrivraden tenderar att lyfta och är rytmisk, betyder stigandet att den skrivande är besjälad av hög livskänsla och är optimistisk samt ivrig och stridslysten.
Stigande orytmisk stil visar på en söndersliten natur som stegrar sig mot ödet.

Fallande skrivrad är alltid tecken på dysterhet och pessimism.

Dags för skrivövningar och självanalys!

lördag, mars 04, 2006

Automobilförordningen 1924


Automobilförordningen 1924

Om hjul:

Mom 6. Automobils hjultryck må icke överstiga:
a/ för hjulring med en bredd å slitytan av mer än 8 men ej över 16 centimeter 50 kilogram för varje centimeter av denna bredd.

b/ för hjulring med en bredd å slitytan av mer än 8 men ej över 16 centimeter 400 kilogram med tillägg av 100 kilogram för varje centimeter varmed slitytans bredd överskjuter 8 centimeter.

c/ för hjulring med större bredd å slitytan än 16 centimeter 1.200 kilogram med tillägg av 200 kilogram för varje centimeter, varmed slitytans bredd överskjuter 16 centimeter.

Kristallklart?

Om körning med automobil.

Mom 2. Därest körning med automobil å viss allmän väg kan till följd av vägens ringa bredd eller eljest för dylik trafik otjänliga beskaffenhet eller annat särskilt förhållande medföra fara eller synnerlig olägenhet, skall länsstyrelsen meddela förbud mot all automobiltrafik å vägen.

(exakt avskrivet)

Hastighetsbegränsningar för automobil med luftringar.

Personbil för högst 7 personer:
Å landsbygd i allmänhet 45 km i tim
Inom tätbebyggt område 35 ”

Lastvagn med bruttovikt ej överstigande 2500 kilogram 25 ”
Personomnibus och lastvagn med bruttovikt överstigande
2500 men ej 3600 kilogram 20 ”

Lastvagn med bruttovikt överstigande 3600 kilogram 15 ”

Automobil med massiva gummiringar

a/ med en tjocklek av minst 4 centimeter 15 ”
b/ med en tjocklek understigande 4 centimeter 10 ”

Automobil med järnringar eller annat hårt material 10 ”

Ordningsregler

Mom 7. Förare må icke röka tobak under färd i stad eller annat tätbebyggt samhälle.
Mom 9. Användes explosionsmotor, må vid färd i stad eller annat tätbebyggt samhälle eller annorstädes, då olägenhet för annan vägfarande kan därav uppstå, gaserna icke givas fritt avlopp.

Far man överdådigt fram, så att annan därav skadas kan å väg, gata, torg eller annan plats, som är upplåten för allmän samfärdsel eller eljest allmänneligen befares, eller där allmän marknad eller auktion hålles, straffes med böter, högst etthundra riksdaler.

Den som icke kan köra eller behandla dragare, vare sig det ta beror på okunnighet eller bristande kroppskrafter, må icke i trafikled köra dragare.

Dragare ska man nog akta sig för!

Förare av fordon som icke framdrives medelst motor, åligger, att när någon är i vägen, ropa ”SE UPP!”

Bra regel!

Förare av motorfordon är förbjuden att röka, då fordonet är igång.

Allt onödigt svängande eller smällande med piska är förbjudet.

Bör återinföras!

Där genom anslag eller annorledes finnes utmärkt, att trafikled är avstängd för trafik, skall sådant lända till efterrättelse.

Efterrättelse är underskattat i dagens trafik!

Det var bättre förr!!

fredag, mars 03, 2006

Geografi 1874




När jag packade upp mina boklådor efter flytten, fann jag några gamla häften som jag vill visa upp.

Den första är Lärobok i geografi från1874. Här ser vi hur svenskarna såg på Sverige och omvärlden för bara 132 år sedan.

Boken börjar så här:

Allt hvad Gud har skapat, kallas med ett gemensamt namn Verlden. I Verlden finns otaliga himlakroppar, och dessa indelas i tre slag, nämligen fixstjernorna, planeterna med sina månar och kometerna eller svansstjernorna.

Nästa kapitel inleds så här:

Tre fjerdedelar af jordens yta är betäckta af haf och blott en fjerdedel ligger så högt att han bildar land. Landet utgöres av en otalig mängd större och mindre delar, som alla äro kringflutna af hafvet.

Tredje kapitlet inleds:

Fastän Europa är den näst minsta af de fem verldsdelarne, är det dock vida viktigare än de öfriga.

Fjärde kapitlets början:

SKANDINAVISKA HALVÖN

Denna halfö är nästan öfverallt omgifven af hafvet och ståt blott i nordost i landfast förbindelse med det öfriga Europa.

Femte kapitlet:

Konungariket Sverige.

Vårt fosterland delas i historiskt hänseende i tre hufvuddelar, nämligen Svealand, Götaland och Norrland.

Lite senare: Inbyggarne äro svenskar och tala det svenska språket. De äro svearnes eller götarnes afkomlingar och nära beslägtade med norrmän, isländare och danskar.

Ett hopp till:

Finnarne bo till största delen i Finland, der deras antal uppgår till 1½ mill; i Sverige finns blott 15.000. De äro välväxte och föra samma lefnadssätt som svenskarne.

Lite senare:

Lapparne äro småväxte och uppnå sällan öfver fem fots höjd; de hafva svart stripigt hår samt gulbrun hudfärg.

Lite om tyskar:

I många hänseenden äro tyskarne ett utmärkt folk som förstått att väl använda sitt lands naturliga näringskällor.

Om ryssar:

I allmänhet äro ryssarne mycket obildade; antalet af dem som kunna läsa och skrifva, är högst obetydligt.

Om holländare:

De idoge holländarne hafva oaktat både deras antal och deras land är litet, förstått genom en vidsträckt handel förvärfva sig betydlig rikedom.

Om fransmän:

Utmärkande för de franska fabriksvarorna är deras smakfullhet, hvaruti de öfverträffa alla andra länders.

Om italienare:

Folket är begåfvadt, men liknöjt och dåsigt. Norditalienarne äro dock mera raske och företagsamma.

Om turkar och greker:

Turkarne hafva många goda egenskaper och äro i synnerhet kände för sin ordhållighet, hvarigenom de bilda en motsats till grekerne. Det grekiska folket härstamma från de i gamla tider så namnkunnige grekerne; det är mycket svårt att styra och är långt efter sin tid.

Om afrikaner:

Invånarne äro vilde och barbariske så att det är farligt att resa bland dem.

Övriga folkslag passeras utan karaktärsbestämningar.

onsdag, mars 01, 2006

Språket


Språket och historien av Tore Janson, blir min sista bokpresentation för ett tag framåt. Nästa bokserie kommer att omfatta gamla läroböcker om historia, geografi, kristendom och teknik.

Det känns rätt att avsluta med en mycket bra bok om vårt språk.

Vad betyder historien för språken och vad betyder språken för historien?

Varför talar inte alla människor samma språk?

Hur har språket utvecklats och hur ser det ut att förändras nu?

Recension i tidningen Forskning & Framsteg:

”Från det första språket till det sista - Tore Janson tar ett stort grepp i Språken och historien.

Författaren är professor i latin vid Göteborgs universitet men också en allmänorienterad språkvetare. Och det märks. Han vandrar lika säkert och välformulerat två miljoner år tillbaka i tiden som två miljoner fram i tiden. Det måste bli kortfattat, men med hjälp av välvalda exempel undviker Tore Janson att bli alltför svepande.

På vägen hinner han ta upp t ex hur allting började, vad ett språk egentligen är, svenska språkets framväxt, engelskans roll och världens många döda och döende språk.

Visst känns det som om man vill veta mycket mer om varje intressant fråga som Tore Janson tar upp, men ska man nu berätta språkens historia från början till slut på 243 sidor, måste det bli så här. Och för den som har fattat intresse är det bara att läsa vidare i någon eller några av de 22 böcker som författaren rekommenderar på de sista sidorna.”

Hur var det att leva under den romerska antiken? Hur såg människor på sig själva? Vad längtade de efter, vad hoppades de slippa, vad var de stolta över och vad skämdes de för? Romarinnor och romare består av fristående kapitel kring ett gemensamt tema. De flesta berättar om en utvald person och hennes eller hans liv; i första hand baserat på romarna egna skrifter. Oftast är dessa skrivna av män om män, men här får vi också möta färgstarka kvinnor. En faktarik och samtidigt mycket underhållande bok, tänkt för alla intresserade - även dem helt utan förkunskaper om antiken.

En fantastisk sammanfattning av språkets historia.